Ratade män skyller på kvinnor

Tänkte spinna vidare på mitt inlägg om ”den stora sexlögnen” men vill först tipsa om bra inlägg i andra bloggar:

Susanna spinner vidare på mitt inlägg:
Bitterfeminist skriver om de nya ”Mansdagisen” på Ikea:
Evorna ställer frågan om vem som kan svara på vad en ”riktig man” är:
Shedlight skriver om hur upprörda vissa män (bl.a konservativa kristna män inom KD) har blivit över boken ”Happy-Happy”, där kvinnor beskriver hur de upplever sina skilsmässor från sina män som mycket positivt:
Dessa män blir upprörda när kvinnor säger som det är – att de blev lyckligare utan sina män i sina liv. Är det fullkomligt otänkbart för dessa män att det finns kvinnor som upplever att deras fysiska och psykiska hälsa förbättras genom att t.ex slippa knapra hormoner (p-piller) på daglig basis, bara för att skydda sig mot mannens befruktning och ofrivilliga graviditeter? P-piller skadar många kvinnors hälsa, både psykiskt och fysiskt.
Är det otänkbart för dessa män att många kvinnor upplever en befrielse, en frihet, en psykiskt bättre hälsa, bara genom att slippa husfridssex, tjat om sex varje dag/vecka för resten av sina liv?
Är det otänkbart för dessa män att ställa sig själva frågan varför kvinnor oftast är de som initierar och tar initiativ till skilsmässa? Är det jobbigt att se på förhållandet ur kvinnans perspektiv och ställa sig frågan – vad tillför jag, som man, för något positivt till hennes liv, hennes vardag? Varför skulle hon vilja bo ihop med mig, varje dag, för resten av sitt liv? Tror män att det liksom räcker med deras blotta närvaro, för att göra en kvinna lycklig…?
Är det fullständigt otänkbart för män, att kvinnor som jag, upplever att jag har det bättre, är friare, är lyckligare utan en man som bor under samma tak och pockar på min ständiga uppmärksamhet och kräver att jag ska ta hand om hans ”vardag”? Allt från hans sexualitet till att sätta in hans papper i en pärm till att se till att hans kläder är rena till att han får mat i magen till att han kommer ihåg att gå till tandläkaren till att han påminna honom om hans mammas födelsedag osv, osv..?
Är det otänkbart för både män och kvinnor att förstå att vi, historiskt sett, inte alls har levt i den socialt skapade ”kärnfamiljen”, dvs kvinna-barn-man? Vi har levt i kollektiv, det är vårt ursprung. ”Kärnfamiljen” är en relativt ny företeelse i människans historia. Det är inte ”biologi” eller ”naturens mening” att en kvinna skall leva i tvåsamhet med en man och deras gemensamma barn. Det är ett sätt att leva, skapat genom lagstiftning och socialt tvång. Det är framförallt män inom olika religioner som har hittat på att kvinnor och män skall leva tillsammans i tvåsamhet. Kvinnor fick man, förr i tiden, tvinga in i äktenskap med män, helt enkelt genom att utestänga dem från arbetsmarknad och skolor och på så sätt frånta kvinnor deras möjligheter att försörja sig själva och sina barn.
Idag har kvinnor och män möjlighet att välja men vi är alla ”skolade” in i denna sociala föreställning om hur vi ska leva våra liv på jorden.
Det finns, vad jag vet, inga däggdjur som lever i tvåsamhet, hane-hona-gemensam avkomma.
Historiskt sett hade det, i många kulturer, ingen som helst betydelse för barnen vem som var deras far. Barnen, avkomman, togs om hand av modern och andra kvinnor i ”klanen, kollektivet”, som bodde för sig själva, separerade från männen. Vem som var pappa till barnen, hade ingen som helst betydelse.
Erik Rodenborg, religionshistoriker, har skrivit en hel del om detta:
Hemmafruar röker mer, bantar mer och mår sämre, både psykiskt och fysiskt, än singelkvinnor. Jag förstår det. Män verkar inte förstå varför, utan vill bara, som vanligt, ägna sig åt att skuldbelägga de kvinnor som ratar män i sina liv. Får inte kvinnor beskriva sin verklighet, sina känslor och sina tankar om män om de är negativa för män?
Är män rädda för att kvinnor skall rata dem? Varför? Enligt Pelle Billing, hans Mansnätverk, KD och många, många andra grupper av män i världen, är ju män både klokare, nödvändigare, starkare, mer intelligenta än kvinnor och har  ensamma skapat ”allt” i vårt samhälle, så varför skulle inte sådana ”supermän” kunna klara sig, överleva, utan oss kvinnor under samma tak..?
You tell me!
Här sitter män i SVD och talar om för kvinnor att kvinnor är ”egoistiska” när de väljer att skilja sig från sina män. Dessa män hävdar att de värnar om barnen, eftersom de anser att pappa och mamma måste bo under samma tak, för att barnen skall bli fullgoda samhällsmedborgare.
Konstigt att pappor och män i dessa frågor helt plötsligt värnar om barnen..? Jag skulle faktiskt kalla det att män värnar om män och att de, som män ofta gör i vårdnadstvister, använder barnen som vapen mot mamman/kvinnan.
Jag säger vad jag och många kvinnor med mig, tycker: Love Stinks!
Joan Jett instämmer:

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s