Är alla män förtryckare?

Nu skall jag prata om det biologiska könet ”man” och det socialt skapade könet ”manlighet” som omväxling i bloggen. Oftast hör vi ju nämligen hur antifeministiska män hellre talar om det biologiska könet ”kvinna” och det, av män skapade sociala könet ”kvinnlighet” och hur dessa män vill definiera orden ”kvinna” och ”kvinnlighet” åt kvinnor. Vi feminister, som själva ofta är kvinnor, tvingas mest sitta och argumentera mot antifeministiska mäns gammelmodiga åsikter/påståenden om kvinnor och kvinnlighet, dvs hur de fantiserar om att kvinnor ”är”, ”skall vara”, vad de fantiserar om att kvinnor skall ”gilla” att tex jobba med, hur de fantiserar om att kvinnors sexualitet skall upplevas/utövas/uttryckas/vara och hur de fantiserar om att ”riktiga” kvinnor skall se ut och bete sig.

Fråga en antifeministisk man (eller vilken man som helst), vad en ”man” och ”manlighet” är, så sitter han som ett frågetecken och det slutar nästan alltid med att han styr in samtalet på kvinnor och kvinnlighet igen, som många män tydligen anser sig ha bättre koll på, än sitt eget kön. Som jag skrev i ett tidigare inlägg – en ”man” är ju ingen man, om han inte har en kvinna i sin närhet att jämföra sig med? En man är ju inte ”manlig” om han inte kan/får jämföra sig med ”kvinnlighet”? En man är inte manlig, inte en man, om han inte får/kan hänga upp hela sitt liv på kvinnor, vad kvinnor gör eller hur kvinnor är, enligt den antifeministiska manliga teorin.

Kvinnor och män, kvinnlighet och manlighet måste ju vara varandras totala motsatser – annars är ju män inga män och kvinnor inga kvinnor? Då blir vi ju bara jämlika människor, kanske några konstiga ”hen”  som ingen jävel kan se skillnad på och herregud vilken katastrof, för hur skall vi då veta, hur vi skall bemöta folk om vi inte ens skiljer på könen?


Vissa feminister påstår, att alla män är förtryckare, dvs att alla män förtrycker kvinnor. Anser jag, att alla män är förtryckare? Ja och nej. Jag anser att män kan vara medvetna förtryckare och/eller till viss del omedvetna förtryckare men jag tror också, att det säkert finns män därute som inte förtrycker kvinnor alls, även om jag tror att de är få.

Det förstnämnda, är ett sätt för män att medvetet tex skada, såra, förminska, förringa, förnedra, förlöjliga och/eller ta sig tolkningsföreträde och kontroll över kvinnor och kvinnlighet. Detta kan ske både verbalt, psykiskt, fysiskt och till och med politiskt, eller allt detta i kombination. Medvetna, förtryckande män och deras ruttna beteende mot kvinnor, går alltså ofta ut på att medvetet skada kvinnor, kvinnors självkänsla, kvinnors hälsa, kvinnors självbestämmanderätt och kvinnors hela liv, i syfte att göra sig själva lite ”större” som män och för att hävda det de kallar sin ”manlighet”. Om kvinnor görs ”mindre” så tror vissa män, att män blir ”större” per automatik. ”Större” är lika med ”manligt”, anser många män.

En man måste ju alltid vara ”bättre” än en kvinna, för vad är han annars ”bättre än”?


Medvetna förtryckande män, är tex män som arbetar politiskt för att diskriminera kvinnor på olika sätt, tar sig tolkningsföreträde över kvinnor och som anser att kvinnor inte ens behöver tillfrågas om saker som endast angår kvinnor och inte män. Ett bra exempel på detta, är alla män i världen som vurmar för att inskränka kvinnors aborträtt eller som vurmar för att kvinnor skall prostituera sig för män. Ett annat exempel, är män som vurmar för surrogatmödraskap, dvs att kvinnor skall sälja eller ge bort sina barn till andra människor (ofta män). Ytterligare ett exempel är alla män som vill tala om för kvinnor, vad kvinnors uppgift i samhället skall vara, hur kvinnor skall bo och med vem, hur och med vem kvinnor skall utöva sin sexualitet och som vidtar åtgärder för att se till att kvinnor anpassar sig efter detta manliga tyckande. Medvetna förtryckare är också män som misshandlar och våldtar kvinnor – det är ett medvetet fysiskt förtryck hos dessa män. Exakt vad som skulle vara ”manligt” med att bete sig illa mot kvinnor, respektlöst mot kvinnor, att förtrycka kvinnor, förlöjliga kvinnor samt ta sig tolkningsföreträde över kvinnor och bestämma över kvinnor, vet jag faktiskt inte?

Att bestämma över och kontrollera kvinnor samt tala åt kvinnor i frågor som bara angår kvinnor, verkar många män uppfatta som något mycket ”manligt”. ”Manligt” är samma sak som att äga rätten till kvinnor, kvinnors kroppar, kvinnors åsikter, kvinnors tankar och kvinnors hela liv?


Omedvetna förtryckare gör i princip samma sak, förutom att deras tankar och handlingar inte är fullt medvetna – dessa mäns förtryck utövas med ”autopilot” så att säga. Det innebär inte att männen är helt omedvetna om vad de gör – det innebär bara att förtrycket mot kvinnor sker per automatik – de tänker inte ens på det. De pratar/handlar först och tänker sen. Omedvetna förtryckare inser och förstår, oftast när kvinnor har förklarat för dem eller ifrågasatt dem och männen har fått tänka över sitt beteende en stund, att de nog har betett sig dumt, elakt och satt sig själva på alldeles för höga hästar. Ofta har de här männen svårt att ens förklara för sig själva, varför de agerar på det här sättet.

Så hur är ”vanliga” män, ”vanliga” fäder, makar, sambos och pojkvänner förtryckare av kvinnor i vardagen? På alla möjliga och omöjliga sätt, skulle jag vilja påstå. Det kan handla om minsta lilla småsak.

Det kan handla om män som tex måste pådyvla ”sina” kvinnor sina egna politiska åsikter och kräva att kvinnor skall tycka precis som ”sina” män, annars är det kvinnor som ”har fel” och mannen får ett trängande behov att av ”tala kvinnan tillrätta”. Det kan handla om män som känner att de måste påtvinga kvinnor sin manliga sexualitet och hela sin vardag, dvs män som inbillar sig att kvinnors främsta uppgift är att ta hand om män, vårda män samt mäns släktingar. Det kan handla om män som till och med påtvingar främmande kvinnor, sin manliga sexualitet och manliga sexuella fantasier. Det kan handla om män som inte gillar att kvinnor tyr sig till kvinnor, umgås med kvinnor, känner samhörighet med kvinnor och män som känner sig manade att därför söndra kvinnors vänskap/familjeband eller det kan handla om män som inte gillar att kvinnor organiserar sig för sina mänskliga rättigheter i kvinnorörelsen. Dessa antifeministiska män känner också behov av att förstöra, härska och söndra kvinnorörelsen för kvinnor samt att förtala, förminska, förlöjliga och förtrycka feminister.

Det kan handla om män som anser sig ha stora behov, att kontrollera vad ”hans” kvinna gör hela tiden. Det finns män som på fullaste allvar, inte klarar av att ”hans” kvinna stänger in sig på toaletten en längre stund och som då pillar upp låset från utsidan, för att ta reda på vad hon egentligen gör därinne på toa så länge. Det finns män som har ett skriande behov av att tala om för kvinnor, vilken musik som är ”bra”, vilka böcker som är bra och dåliga för kvinnor att läsa, vilken mat som kvinnor skall laga och äta och framför allt hur mycket mat som kvinnor ”får” äta, vilka filmer som är bra och dåliga, vilken slags humor som är roligast, vilka väninnor som är bra och dåliga för kvinnan att umgås med, hur kvinnor skall klä sig, vilka intressen som kvinnor skall ha, vad kvinnor skall tycka om hushållsarbete, vilka uppgifter som skall vara kvinnans i det gemensamma hemmet, vad kvinnor skall gilla för typ av sex, hur ofta kvinnan skall vilja ha sex med mannen. Det finns män som anser att det som män gillar, måste ju kvinnor gilla också? Vissa män förstår helt enkelt inte och kan inte acceptera, att kvinnor inte tycker som män.

Om kvinnan inte tycker som mannen, så är det alltid kvinnan som har fel och mannen som har rätt och han ger sig ofta inte i första taget, utan han kan ägna timmar, dagar och till och med ÅR, åt att ”övertala” kvinnan att tycka som han, att med diverse metoder få henne att anpassa sig till hans åsikter och att få henne att göra, agera och se ut som han som man, finner är lämpligt för kvinnor. Många kvinnor orkar inte hålla på att tjafsa år ut och år in med den här typen av män och anpassar sig därför efter mannen, hans vilja och åsikter för husfridens skull och för att försöka få lite lugn och ro i sinnet. Många kvinnor tröttnar till slut ändå, beslutar sig för att lämna mannen och mannen…? Mannen fattar ingenting. Han tycker ju att han har ”vunnit” alla diskussioner så då är väl allt bra? Mannen ser inte vilka dåliga konsekvenser alla hans tidigare ”vinster” har fått för honom själv.

”Men vi som hade det så bra…?”

Förtrycket kan också vara mer osynligt, indirekt. Häromdagen käkade jag lunch med min lillebror, hans nya flickvän och hennes polare. När vi tog en mjukglass efter maten så hoppade brorsan över glassen och när jag frågade varför han inte skulle ha någon glass så svarade han:

– ”Jag tänker på figuren”
… samtidigt som han gav en mycket menande blick åt sin flickvän som satt och mumsade mjukglass.

Här ville brorsan, utan att säga det rent ut, tala om för sin flickvän att hon nog också borde tänka på sin figur, istället för att hämningslöst sitta och vräka i sig glass efter maten. Hur tänkte han och var det medvetet eller omedvetet?

”Tänk om hon blir tjock – nu måste jag ”vakta” över och kontrollera hennes mat-intag åt henne. Hon fattar nog inte själv vad hon kan och inte kan äta – jag måste nog försöka påverka henne och ta kontroll över vad hon egentligen stoppar i sin mun.”

Så vad handlar allt det här om – egentligen? Vi feminister talar om makt, strukturer, patriarkat, könsmaktsordning och mäns överordnade ställning i samhället. Det handlar alltså om män som ser sig själva som överordnade kvinnor, som anser att de (som upplever sig som det klokare könet) måste få bestämma över och styra kvinnor, för det klarar ju inte kvinnor av att göra själva, anser dessa män. Kvinnor måste talas tillrätta i sånt som män anser sig veta bättre än kvinnor, tex hur kvinnor skall vara, se ut, agera, rösta på, ha sex, klä sig, vilka tv-program som är roliga, vilka böcker som är bra och vilken musik som är bra. Det kan handla om att män alltid prioriterar män och ”manligt”. Män och ”manlighet” och inte minst manlig sexualitet, är viktigare än allt annat, till och med viktigare än demokrati och allas mänskliga rättigheter. Allt som män har utmålat som typiskt ”manligt” är bra, enligt dessa män och allt som män har utmålat som typiskt ”kvinnligt” är dåligt eller i alla fall sämre, enligt dessa män.

Det är anledningen till att typiskt ”manliga” yrken är bättre betalda än typiskt ”kvinnliga” yrken. Det är anledningen till att män som leker, dvs springer efter en fotboll på en gräsmatta ges flera miljoner i månadslön. Det är anledningen till att ”stor konst” är lika med manlig konst. Det är anledningen till att ”bra” filmer, är filmer gjorda av män. Det är anledningen till att ”bra” musik, är musik som är producerad av män. Det är anledningen till att män aldrig lyssnar på kvinnor, tar till sig av vad kvinnor har att säga för det är ingen idé – män har alltid rätt, om sakfrågan står mellan en kvinna och en man och till och med när sakfrågan handlar om kvinnor och inte män. Det är anledningen till att män som tvingas klä sig i ”kvinnokläder” känner sig förnedrade. Det är anledningen till mäns homofobi – att bli penetrerad under ”sex” och tillfredsställa manlig sexualitet åt män, är typiskt ”kvinnligt” och gay-män som låter andra män penetrera dem under sex, är ”fjolliga” = ”kvinnliga” = förnedrande för män, dvs det är förnedrande för män att bli som ”sämre” kvinnor eller att framstå som ”kvinnliga”. 

Det är anledningen till att män tar starkt avstånd från allt som män anser är ”kvinnligt” och män fostras till att göra det, redan som små pojkar.


Pojkar skall inte leka med dockor men flickor får leka med bilar. Pojkar skall inte ägna sig åt att sy, sticka eller virka men flickor får tälja trä. Pojkar skall inte klä sig i rosa men flickor får klä sig i blått. Pojkar skall inte vara i stallet och rida men flickor får spela fotboll. Pojkar skall inte gå på dans eller gymnastik och flickor skall inte brottas eller boxas. Pojkar skall umgås med pojkar på skolrasten och flickor skall umgås med flickor. Pojkar skall vara arga och aggressiva, inte visa empati för andra, inte vara snälla, måste ta för sig (okej även på andras bekostnad), inte gråta eller visa känslor men gärna ha humor och flickor får inte vara arga, aggressiva, roliga, känslolösa, elaka eller ta för sig (och definitivt inte på pojkars bekostnad).

Den här typen av manlig uppblåsthet och mäns sätt att separera sig själva från kvinnor och ”kvinnligt”, uttrycks på diverse olika sätt. Det kan handla om män som ständigt och mycket högröstat, avbryter kvinnor när kvinnor talar. Det kan handla om män som inte klarar av psykiskt, att en kvinna har rätt och han har fel och dessa män finner ofta inga gränser när det gäller att förnedra sig själva, i syfte att försöka ”bevisa” för kvinnan att han har rätt. Annars är han ju ingen man, om han inte är ”bättre” än kvinnan. Det handlar om män som känner att de måste ljuga för att bibehålla den horribla synen på sig själva som ”bättre” än kvinnor (och andra män) – de männen ljuger oftast och ständigt i sin vardag för att försöka framställa sig själva i bättre dager. Det kan handla om män som tar sig tolkningsföreträde över kvinnor och som, ofta utan att ens känna en kvinna i fråga, vill tala om för henne hur hon ”är”, vad hon tycker och vad som passar henne och inte minst – hur hon skall se ut. Det kan handla om män som anser att vissa delar av samhället bara skall vara till för män – dvs ofta den offentliga delen, tex massmedia,  arbetsmarknad, politik, kultur osv medan den privata delen, dvs hemmen skall vara till för kvinnor, åtminstone för de kvinnor som delar hem med män. Män har alltid velat och verkat för att beblanda sig med kvinnor MEN bara på de områden som de själva väljer. Män vill utöva sin sexualitet med kvinnor, män vill bo ihop med kvinnor, män vill ha barn med kvinnor, män vill tjäna pengar på kvinnor och ”kvinnligt” och män vill styra över kvinnor och hela jordklotet utan kvinnors inblandning, dvs män vill beblanda sig med kvinnor MEN bara på de områden som män själva väljer.

Vi kvinnor som har valt att leva våra liv utan män i våra hem, skall ändå hålla oss utanför offentligheten. Annars….
Vi man-lösa kvinnor borde istället se till att lägga manken till för att hitta en karl att dela våra liv med. Det skall vara alla kvinnors prio nummer ett i samhället, anser män – dvs att dela sina hem, sina liv, sina kroppar, sin sexualitet och sina barn med män. Män i politiken och överallt i världen, verkar för att styra hur de tycker att kvinnor skall leva sina liv. De drar sig inte ens, år 2013, för att ta till de mest odemokratiska och tvingande åtgärder för att nå sina mål.

Man kan säga att många män, inte minst manliga makthavare i världen, verkar ha något slags underliggande behov av att ”fostra” kvinnor, nästan som om män ser sig själva som den ”store fadern” eller ”chefen” som måste ge kvinnor diverse olika direktiv för att kvinnor ens skall kunna bli ”riktiga” kvinnor, i alla fall i förhållande till män.
Så hur skall män som är omedvetna förtryckare av kvinnor, kunna sluta med det? Det handlar om tankearbete och att förändra sin kvinnosyn men kanske framför allt sin manssyn. Bara för att män har en penis mellan benen och att män beundrar allt som män gör och allt som män tycker är ”manligt”, så innebär det inte att kvinnor delar den åsikten eller ens att bilden av ”manlighet” och män, som män har skapat den, är överenssstämmande med sanningen och verkligheten. Det är att lura sig själv och det bidrar ofta till ett mycket bryskt uppvaknande för män, när mäns grandiosa självbild faller som ett korthus och män upplever sig ofta som ”kastrerade” av att deras inbillade ”rätt” till kvinnor, kvinnors kroppar, sexualitet, åsikter, tankar och hela kvinnors liv, tas ifrån män. För utan kvinnor att kontrollera, bestämma över, tala tillrätta, tuppa sig inför, känna sig ”störst” inför, trycka ned, förlöjliga, förminska och förnedra, uppfostra, påtvinga sin sexualitet och ta sig tolkningsföreträde över, är ju män inte ens ”manliga” längre? Eller?



Annonser

12 thoughts on “Är alla män förtryckare?

  1. Satan i gatan så bra skrivet! Det här borde varenda ung tjej läsa och absolut varenda ung grabb. Det är så viktigt att jag nästan tappar andan. Alla mammor, både de som redan har barn och de som kommer att skaffa framöver borde få den här texten i handen och papporna ska ha den som en jätteaffisch uppspänd framför nyllet, så kanske barnen får en chans att bli människor, både killar och tjejer. Fler borde inse vad mycket fel vi alla gjort mot barnen och det görs fortfarande. Det måste förändras och de trista siffrorna på manligt våld, sexuella övergrepp mot kvinnor och barn talar sitt tydliga språk men också de små sakerna mot kvinnor och barn, det stillsamma förtrycket som sker. både medvetet och omedvetet banar väg för nya manliga puckon.

  2. Strålande!!Så jävla bra så man baxnar och roligt också. Är det något som antifeministiska män INTE är så det roliga…..När kommer boken, nbt? :)))

  3. Jag håller med om att alla borde läsa min text, Ann. Inte för att jag är någon super-författare utan för att det är viktigt för alla människor, att förstå hur normer, strukurer osv uppstår och bibehålls. Att vi har uppfostrat och uppfostrar våra barn fel, råder det inga tvivel om. Jag menar, se på ungdomar idag och se på framför allt hur många pojkar blir i vuxen ålder. Det är skrämmande och det måste få ett slut. Det svåra med det hela, är att få män att inse hur mycket de faktiskt förlorar på manssamhället, mansdiktaturen och vilka enorma konsekvenser det har fått och kommer att få, för män och pojkar i framtiden. "Manlighet" som män har skapat den, sätts alltid i relation till hur män har skapat "kvinnlighet". När nu "kvinnligheten", som män har försökt att skildra den i alla tider, visar sig inte ha med verkligheten att göra så blir även "manligheten" felaktig eftersom "manlighet" är beroende av "kvinnlighet" för att ens kunna utövas. Män ansåg tex förr i tiden att kvinnor var för ointelligenta för att klara av manliga studier. När så kvinnor och flickor fick tillgång till skolorna och även de högre läroverken, så visade det sig att kvinnor presterade bättre än män. Det ledde i sin tur till att män såg sig tvungna att kvotera in män på skolorna, för att inte dessa skulle domineras helt och hållet av kvinnor. Det, som så mycket annat, leder till att den där påstådda "manligheten" får sig en törn eftersom män alltid har utmålat sig själva som "bättre" än kvinnor.Kvinnor har tagit sig in på fler mansdominerade yrken, än vad män har tagit sin in på kvinnodominerade yrken. Arbeten som många män anser att bara män klarar av, har nu kvinnor visat sig fixa lätt som en plätt och det leder också till att "den stora manligheten" har fått sig en törn. Den där "manligheten" som män alltid har jobbat hårt på att framställa som något alldeles unikt, bättre och större, är alltså en stor bluff och det tär förstås på många mäns gigantiskt uppblåsta egon, att få den insikten. Tyvärr innebär det, att många män nu tuggar fradga och i vildaste panik kämpar med näbbar och klor för att försvara sin antifeminism, sin mansdiktatur, sin "manlighet" och sitt "brödraskap" och därav ser vi motståndet mot kvinnorörelsen som kämpar för att utarma de en gång socialt påhittade könsrollerna.Det är trist att kommande generationer av pojkar och män, kommer att bli de stora förlorarna bara för att deras pappor, bröder och andra män i samhället tjurar ihop och motarbetar modern forskning och kämpar för att bibehålla sin makt över både pojkar och flickor i heterofamiljerna. Pojkar går miste om väldigt mycket när de lärs att bara inhämta kunskap och erfarenhet från andra män, bara umgås i manliga sällskap, hylla nån jävla "manlighet" som bara är bluff och båg samt rata kvinnors sällskap, allt som anses vara typiskt "kvinnligt" och allt som kvinnor har att säga och lära ut. Det blir också allt svårare för män att finna kvinnor som orkar leva med dem i ett helt liv och så länge män inte kan/vill se vad de gör för fel, så kommer de att stå utan kvinnligt sällskap och få hålla sig i sitt brödraskap. Det behöver inte vara negativt för män, iofs och för kvinnor skulle det vara mycket positivt. Kvinnor tjänar absolut ingenting på att leva ihop med män – tvärtom så går kvinnor alltid ut som stora förlorare i hetero-förhållanden, både ekonomiskt, socialt, yrkesmässigt, psykiskt och fysiskt och när det gäller de gemensamma barnen. Det stillsamma förtrycket sker också i och med att män alltid är lojala med brödraskapet, mansdiktaturen, den inbillade överordningen och antifeminismen. Alla män som tycker annorlunda än de förtryckande männen men som inte vågar stöta sig med andra förtryckande män, är själva tysta förtryckare av kvinnor.

  4. Tack snälla! Haha, jag tror inte att jag kan övertala något förlag att ge ut en bok, skriven av mig. De flesta bokförlag har manliga ägare och jag upplever att många män ogillar mina åsikter;) Män är väldigt bra på att censurera kvinnor som de anser har fel åsikter. Å andra sidan – jag kanske kan göra som antifeministerna – använda ett manligt nick?;)

  5. Stående ovationer! Det här var det absolut bästa jag läst om ämnet. Du gör det hela så tydligt och återigen får du mig att "se" sådant jag möter på dagligen men aldrig noterat för det har varit så "naturligt och självklart""Pojkar skall inte leka med dockor men flickor får leka med bilar. Pojkar skall inte ägna sig åt att sy, sticka eller virka men flickor får tälja trä. Pojkar skall inte klä sig i rosa men flickor får klä sig i blått. Pojkar skall inte vara i stallet och rida men flickor får spela fotboll. Pojkar skall inte gå på dans eller gymnastik och flickor skall inte brottas eller boxas. Pojkar skall umgås med pojkar på skolrasten och flickor skall umgås med flickor. Pojkar skall vara arga och aggressiva, inte visa empati för andra, inte vara snälla, måste ta för sig (okej även på andras bekostnad), inte gråta eller visa känslor men gärna ha humor och flickor får inte vara arga, aggressiva, roliga, känslolösa, elaka eller ta för sig (och definitivt inte på pojkars bekostnad)."En vänninas dotter placerades alltid med klassens busar i klassrummet för hon hade en sån lugnande inverkan på dom. Hon däremot, hon fick inte någon studiero, men det var tydligen inte så viktigt som hennes effekt på bråkstakarna. Har hört fler liknande exempel. Samma sak med en släktings pojke som bara ville leka med barbies. "Jisses, så omanligt – samma sak när han bara ville umgås med tjejerna i skolan". Det såg man som ett problem. Du borde få din text publicerad och läst av fler eftersom det är en viktig samtidsbetraktelse som fångar upp en rad viktiga frågor.RainSom fortfarande är gift med världens bästa, finaste och vänligaste man 🙂

  6. Oj vilka lovord du (ni) sprider över mig, tack snälla Rain mfl! Kul att ni gillar inlägget.Jo, det där har jag också stött på, att flickor används som medel för att lugna ned pojkarna i klassrummet. Som du skriver Rain – det är tydligen inte särskilt viktigt att flickor får studiero och kan koncentrera sig? Det är LÄRARNAS jobb att se till att pojkar uppför sig i skolorna, inte små flickebarns.Känner också väl igen det där med att det i en viss ålder blir lite "fult" för pojkar att umgås med flickor. Det är liksom inte riktigt "värdigt" pojkar att umgås med flickor och definitivt inte att göra "flick-saker" hur kul de än tycker att det är. Pojkar lär sig alltså att se ner på "kvinnligt" och kvinnor i tidig ålder så det är inte undra på, att de växer upp till uppblåsta män med gigantiska egon, utan respekt för kvinnor. Pojkar som växer upp i typiskt ojämställda "traditionella" (som är egentligen är ganska nyskapade) hetero-familjer och kärnfamiljer lär sig ofta samma sak. En mamma som överlåter åt pappan att fostra pojken till "man" och en pappa som tycker att det är viktigare än allt annat, att hans pojke lär sig att bete sig som en "man" och inte som en "fjolla". Pojkar i de här ojämställda familjerna lär sig snabbt, vem av hetero-föräldrarna som har makten, som bestämmer, som får sista ordet och vad som är "kvinnogöra" och vad som är "mansgöra" och att kvinnogöra är dåligt och mansgöra är bra. Pojkarna (och flickorna) lär sig hur familjer "skall" fungera, hur barn skall uppfostras på olika sätt utefter kön och beteendet fortsätter till nästa generation, nästa och nästa……Till flickor kan man köpa nästan vad som helst i present och det gör inget om det blir en bil eller en blå jacka men när det gäller pojkar måste man akta sig noga. Det får inte vara någon "tjej-färg" och det får inte vara någon "tjej-grej" för då kan pojkar bli mobbade av andra pojkar. Detsamma gäller faktiskt för män, när jag tänker efter.;)Din man borde bli någon slags manlig förebild för alla pojkar (och flickor), Rain. Det behövs fler bra, fina och vänliga män i den här världen.

  7. Djissus Kraist! Jag har sparat ner detta i en textfil. Ska inte du ta och skriva en bok? Så slipper jag och säkert många andra med mig spara ner allting i datorn. 😀

  8. Haha, roligt skrivet av Kristin Lundell! Myyyys.Det förvånar mig också, att könsmaktsordning är ett nytt officiellt ord…?

  9. Hehe, jag har faktiskt funderat på i många år (sen jag var typ 25) att skriva en bok och jag har till och med börjat på en bok en gång, men jag övergav projektet pga brist på tid och ork. Jag hann nog skriva, bara ett 20-tal sidor eller nåt sånt;)Jag skulle gärna bli författare och sitta ute i ett vindpinat gammalt hus vid stranden och skriva hela dagarna med hårbollen i knät. Men nu kom jag på, att det är ju nästan det jag gör…;) Eller rättare sagt – jag sitter några km från havet och jag skriver inte hela dagarna och jag funderar på att byta jobb….. Men då kommer jag ju inte att ha tid över, för alla er där ute som läser min blogg så troget och lojalt? Buhuuuuuu!!! *lessen*

  10. Ytterligare en godbit (?) som jag snappat upp via selektiv läsning :I sin bok ”Delusions of gender” myntar Cordelia Fine begreppet ”neurosexism”. Hon menar att forskningsresultat om medfödda skillnader mellan könen är överdrivna och felaktiga, och att miljö och kultur är viktigare faktorer. Att kvinnor presterar sämre på matematikuppgifter när de har på sig en baddräkt än när de har på sig en tröja (för män spelar det ingen roll) har knappast någon biologisk förklaring, utan handlar om fördomar och förväntningar. Vi skulle alla tjäna på att fokusera på dessa faktiska, och åtgärdbara, skillnader i hur samhällets syn på kön påverkar individen, snarare än att spekulera fritt kring nerver.Ur en DNkrönika :http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/hanna-fahl-skillnaderna-mellan-individer-ar-sa-mycket-storre-an-mellan-konen/

  11. Jo, det där med att kvinnor presterar sämre i matte, om de är halvnakna, har jag hört förut men visste inte vem som hade kommit fram till det, så tack för upplysningen, Ver.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s