Delat barnbidrag 2014

Jag har tidigare skrivit om att vår nuvarande regering vill ändra reglerna för barnbidraget, dvs att barnbidraget som tidigare betalades ut till barnens mammor, nu skall delas med papporna.

https://noboytoy.wordpress.com/2013/05/02/delat-barnbidrag/

Från och med första mars i år, börjar de nya reglerna gälla. Halva barnbidraget kommer nu att betalas ut till papporna.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/nya-foraldrar-far-dela-pa-barnbidrag_3319752.svd

”För föräldrar till barn födda före första mars blir det samtidigt enklare att få delat bidrag. Om barnet bor växelvis hos föräldrarna räcker det med att den ena föräldern vill dela barnbidraget, vilket framför allt gynnar ensamstående pappor.”

De allra flesta barn som har separerade föräldrar, har föräldrar med gemensam vårdnad (92%) men bara 35 % av barnen bor ungefär lika mycket tid hos båda sina föräldrar (växelvist boende). Om barnen har separerade föräldrar som är heterosexuella så bor barnen minst hos pappan och mest hos mamman.

Pappor har alltså oftast gemensam vårdnad om barnen, även om deras barn inte bor hos dem eller om barnen bor mest hos mamman, vilket alltså de flesta barn gör.

Utgångspunkten i de här nya reglerna, är alltså att halva barnbidraget nu per automatik betalas ut till vardera förälder, oavsett om de sammanlever eller ej. Frågan man kan ställa sig är, hur det blir när föräldrarna separerar och barnen INTE bor växelvist hos föräldrarna utan mest hos den ena föräldern? Förmodligen kommer den förälder, som har barnen mest boende hos sig (oftast mamman), att få kräva en utredning av Försäkringskassan kring boendet, för att kunna få hela barnbidraget utbetalat till sig. Pappor kommer att få halva barnbidraget utbetalat till sig per automatik och för att ändra på detta, i de fall där pappor inte har sina barn boende hos sig halva tiden, kommer mammor sannolikt att tvingas agera via Försäkringskassan, för att få hela barnbidraget utbetalat till sig.

Om det är någon därute som VET exakt vad som gäller i dessa fall så får ni gärna höra av er. I annat fall, kommer jag att återkomma angående det delade barnbidraget när jag har fått klart för mig vad som gäller i dessa fall.

Under tiden kan ni fundera över hur det kommer sig att det går så väldigt snabbt för mans-samhället att åtgärda eventuell ”ojämställdhet” mellan män och kvinnor, när det är män som anser sig vara drabbade av den? Inom loppet av bara några år, har män och pappor skrikit högt och lyckats råda bot på den ”ojämställdhet” som de anser drabbar män och pappor, alltmedan den ojämställdhet som drabbar kvinnor och mammor, tar flera hundra år att åtgärda. Alliansen, våra nuvarande makthavare, lyssnar uppenbarligen mycket på män men lite på  kvinnor och mans-samhällets pappa-fjäsk är i det närmaste absurt.

Mäns och pappors högljudda klagan över den ”ojämställdhet” som de anser drabbar män i manssamhället har gett snabba resultat:

* Gemensam vårdnad om barnen. Det har blivit oerhört svårt att få enskild vårdnad om barnen idag, även i de fall där barnen utsätts för våld och/eller sexuella övergrepp av den ena föräldern, oftast pappan.

* Delat barnbidrag för pappor

* Slopad värnplikt för män

* Sänkt fordonsförsäkringspremie för män och höjd försäkringspremie för kvinnor

* Utredning har påbörjats kring att legalisera surrogatmödraskap i Sverige för att homosexuella och ensamstående män också skall kunna bli pappor. Manssamhället tänker sig helt enkelt att mammor skall ge bort, alternativt sälja sina barn till män för att råda bot på dessa mäns ”barnlöshet” åt dem.

För mer information angående underhållsbidrag och barns boende – läs under kategorin ”Fakta” i bloggen.

Annonser

26 thoughts on “Delat barnbidrag 2014

  1. Det verkar som om ”reformerna” sammantaget bidrar till sämre villkor för kvinnor än för män i det samhälle vi har, särskilt drabbar det mammor ! :

    • Jeanna: Ja, jag brukar ju säga att modersrätten har eliminerats helt, till förmån för fadersrätten trots att ansvariga myndigheter påstår att de hävdar ”barns rätt”. Det är inte barns rätt som verkas för i praktiken, så mycket vet vi med facit i hand. När sociala myndigheter och domstolar medvetet tvingar barn till umgänge med, och till och med tvingar barn till att bo på heltid hos pappor som både misshandlar dem och våldtar dem och till och med hämtar barn med polis i tex skolan, byter deras hem från mamma till pappa en dag till en annan, så verkar inte manssamhället för ”barns rätt” utan för mäns och pappors ”rätt” till det som föds ur kvinnans kropp, dvs barnen.

      Vi vet alla, att det är mammor som tar det mesta av det ekonomiska ansvaret för barnen och vi vet alla att det är mammor som också tar det ”sociala ansvaret”, dvs sköter det mesta kring barnen. När de heterosexuella föräldrarna separerar så blir tydligen pappan mycket viktig för sina barn helt plötsligt, men inte så viktig att barnen bor hos pappan halva tiden. Men barnbidraget vill pappa ha hälften av ändå. Läs mer under mitt inlägg ”Pappa-fjäsk”.

      • När det handlar om pengar är det som du är inne på ovan, mycket viktigt med ”jämställdheten”. Jag tycker man i stället borde jämföra föräldrarnas ekonomiska tillgångar,inklusive löner, innan man ger sig på detta som f n verkar vara ren klåfingrighet, medveten, med ditt uttryck ovan – pappafjäsk.

      • Jeanna: När det handlar om pengar, är det viktigt för män att de får sin del av kakan, till och med av barnens pengar. Kvinnors lägre löner (4400 kr/mån), underhållsstöd till barnen osv, är däremot inte viktigt för män och manliga makthavare. Nu var prio ett för män/pappor och deras mans-samhälle att öka på mäns plånbok med 525 kronor i månaden, allt i ”jämställdhetens” namn.

        Det är barnen som kommer att bli lidande av det här, förstås. Det är nämligen främst mammor som springer i affärerna och handlar mat till sina barn. Det är främst mammor som springer på apoteken och köper medicin till sina barn. Det är främst mammor som springer i klädaffärerna och ser till att barnen har kläder på kroppen. Kvinnor i samboskap med män är sannolikt en grupp som redan har låga inkomster och detsamma vet vi, gäller för ensamstående mammor. Mammor står för mer än 75% av sina barns försörjning och med det här nya regelverket blir det inte lättare för dem att förörja sina barn, förstås. Det här är samma resonemang som män för, när de vill betala så lite pengar som möjligt för sina barns försörjning i underhållsstöd. De vill inte att mamman/kvinnan skall få pengar av dem och inte ens manliga makthavare begriper nu för tiden, att pengarna går till barnen.

        Den här manliga, skämmiga, missunnsamheten gentemot kvinnor och barn, är tyvärr mycket vanlig.

  2. Jag antar också att det kommer bli något liknande, att man måste anmäla och bevisa att umgänget är ändrat för att få tillbaka pengarna. De räknar väl med att åtminstone några kvinnor inte kommer orka eller känna till hur man gör detta och låta saken bero hur än boendet ser ut. Och annars är det väl skattebetalarna som betalar för handläggningen så männen behöver inte oroa sig.

    Ja tänk så snabbt och enkelt det går att ändra lagar – när man vill. När det kommer till vissa områden snyftar de inte längre om att jämställdheten har gått för långt eller att allt är som det ska, för vi kompletteeeeerar ju varandra. Då ska förändring ske omedelbart!

    • AG: nu upprepar jag mig men du sätter som vanligt pricken över i. Nu blir det en automatisk utbetalning av halva beloppet till mamma och halva till pappan. Om det heterosexuella paret sedan separerar så kvarstår förstås de här utbetalningarna. Om barnet inte bor växelvist hos föräldrarna så blir det den som har barnen hos sig mest (oftast mamman), som måste kontakta FK så att de kan göra en utredning kring barnens boende och eventuellt se till så att mamman får hela barnbidraget utbetalat till sig. Många mammor kommer inte att orka bråka och skicka in papper till FK om hur många dagar och nätter som barnen har bott hos dem, respektive hos pappan. Pappor däremot verkar vara jätteduktiga på att jaga enkronor för att slippa betala för sina barn (läs mer under ”fakta” underhållsstöd).

      Ja, mäns och papparättsrörelsens klagan, har gett mycket snabba resultat på regeringsnivå. Pär Ström som vi alla känner till, antifeministen från Moderatmännen, har ju under en längre tid drivit de frågor som jag nämner i inlägget. Tydligen har makthavarna lyssnat på honom och hans gelikar, med stora öron. Inte så konstigt kanske, eftersom Pär Ström var (är?) regeringens it-råd.

      Just det! Inget tal om att ”jämställdheten” har gått för långt här inte? Fy fan, man spyr.

      • Jag minns hur mitt ex höll på under de år barnen fortfarande var tvugna att vistas hos honom varannan helg och nån vecka på sommarlovet. Detta upphörde de med så snart de var stora nog att klara att säga ifrån var de helst ville vistas, Han skickade in rapporter om dessa dagr varenda månad och lade ofta till extra dagar som de inte varit hos honom för att få avdrag på den storartade summan av 1270 mån/barn han ”tvingdes” betala för sina enligt egn uppgift älskade och omhuldade barn.

        Han tjänade redan då ca 150 000 mer än jag som ändå är högutbildad och jobbar heltid samt valde att bo i en liten två där det inte ens fanns egna sovplatser åt barnen eller någonting annat som var deras av ren snålhet.Min ekonomi har alltid varit knapp då jag priroriterat boende och bra mat före allt annat som bil, semesterresor etc. Det var fruktansvärt jobbigt att slåss med F-kassan om detta då jag måste skriva upp och kontrollera vartenda datum och förskte göra detta i smyg för att barnen inte skulle få en ÄNNU mer negativ syn på sin snåla missunnsamme pappan än de redan hade. Det var ju inte så att de inte MÄRKTE att de aldrig fick några fickpengar, presenter, kläder eller annat av sin far.

        Detta var ett slags ryggmärgsbeteende riktad mot mig, ett behov av att reta, trakassera och utöva kontroll över mig som hade haft fräckheten att lämna honom och över insikten som som sved såklart att barnen föredrog att vara med mig när de fick välja. All kostnader detta pappersarbete och ”Utredande” har kostat skattebetalarna stora summor, Det barn som nu är myndigt har samma problem fortfarande. F-kassan är inte längre inblandad men ”underhållsstödet” kommer oregelbundet och ibland inte alls som ”straff” för bristen på umgänge och kontroll i övrigt.

        Barnet vill själv slippa f.kassan men det är ändå tjafs om dessa småpengar var och varannan månad, påstötningar måset göras osv. Hade jag haft råd hade jag gjort som många kvinnor som inet orkar med den sortens cirkus och avstått från alla anspråk på pengar.

        Men som ensamstående flerbarnsmor måste ju barnens behov gå i första rummet och när man dessutom har barn som har extra behov i form av funktionsnedsättning så kan man inte avvara en endaste liten krona. Att behöva köpa mediciner till sin barn på kredit är inte roligt, eller att låta dem gå i samma par jeans och skor i månader.

        Det här skamliga beteendet är iet alls ovanligt från fäder. Faktum är att trots de stora löneskillnader/livsinkomsten mellan män och kvinnor så betalar de flesta separerade fäder inte mer än F-kassans minimibelopp oavsett inkomst/förmögenhet i vårt land. VEM orkar bråka, gå till domstol för att som bäst få några hundralappar till, riskera att själv få betla rättegången, dessutom ytterliagre reta upp den felande fadern och orsaka ännu mer slitningar och konflikter mellan föräldrarna än vad som redan föreligger. Svar _ytterst få mödrar.

        Vi håller god min, tiger om detta inför barnen för att ”inte skada barnens viktiga relation till fadern” håller god min i elakt spel och låter kreditkorten gå varma. Vi offrar vår egen framtida ekonomiska trygghet för barnens viktigare behov NU; NU ; NU!

        De ska unnas ”lyxen” av att ha anständiga kläder, kunna följa med på den där skolresan, ha eget rum och få fickpengar, födelsedagspresenter, julklappar. Det som är norm i och normalt i VÅRT samhälle, Detta brukar hållas emot oss mödrar när vi klagar. Vi brukar få en rad moraliserande ”goda råd” om sparsamhet och allt vi kan avstå från istället för det uppenbara att båda föräldrar är skyldiga att försörja sina barn i proportion till deras förmåga. Nu faller det för det mesta till 75 % på den förälder som redan från början har det sämre ställt från början. Nämligen MODERN. Om denna utbredda strukturella orättvisa talas det alltför lite. Tack för att du gör det NBT!

      • Flora T: Vi känner alla igen det du berättar om ditt liv som mamma och hur mannen i dina barns liv, en så kallad ”pappa” som påstår sig värna om sina barn, skiter fullständigt i dem och bråkar med mammor om småpengar och allt annat i ÅRATAL. Jag har skrivit om hur det går till, sedan det beslutades om att underhållet skall lösas främst mellan mamman och pappan och i sista hand av Försäkringskassan:

        http://noboytoy.blogspot.se/2013/07/fakta-om-underhall-del-1.html
        http://noboytoy.blogspot.se/2013/07/fakta-om-underhall-del-2.html

        Män har fått alla chanser att visa att de kan vara likvärdiga föräldrar. Det har daltats och pjoskats nog för män och pappor nu! Trots jämställdhetsbonusar, trots gemensam vårdnad till varje pris, trots åratal av försök att få dem att vabba, vara pappalediga, betala för sina barn, ta halva ansvaret för barnens vardagliga omsorg/omvårdnad så händer INGENTING. Tvärtom så utnyttjar pappor alla de lagliga ”rättigheter” som mans-samhället med alla sina glada k*k-sugare, har givit dem. De tillåts trakassera, våldta och misshandla kvinnor och deras barn i ÅRATAL via sina ”rättigheter” till kvinnors barn. De skall FAN inte ha några rättigheter, åtminstone inte INNAN de har bevisat att de klarar av föräldraskapet.

        Mammor håller god min för att inte barnen skall få veta vilka värdelösa föräldrar deras pappor är. Socialtjänst, polis och domstolar gör likadant. Vi skall alla låtsas som att män och pappor är lika fantastiska som de själva utger sig för att vara. Fuck off, säger jag bara. Män och pappor har mist all trovärdighet. De kan uppenbarligen inte ta ansvar för sina egna handlingar mot kvinnor och barn, inte ta ansvar för sin egen sexualitet, inte ta ansvar för de barn som de har satt till världen, inte ta ansvar för sina egna hushåll och män behöver uppenbarligen bli satta under kvinnors förmynderi. Frågan är – skall män ens få rösta? Kan de det….?

        ALLA kvinnor och barn känner igen allt som du beskriver. Vi VET hur det går till i heterofamiljerna, det är inte längre någon ”familjehemlighet”, som män verkar inbilla sig. Problemen i heterofamiljerna försvinner inte, bara pga att män och mans-samhället försöker dölja sina groteska förehavanden för kvinnor och barn och inte heller genom att de likt idioter, stångar sig blodiga för att förneka, ljuga och mörka vad de håller på med.

        Nä, nä. Nu måste det vara slut-daltat och slut-tjafsat med män. Vi måste verka för att fadersrätten skall avskaffas och införa total modersrätt. Barnen är det viktigaste i alla samhällen och det går inte längre att gambla med barns liv och hälsa, för mäns skull. De kan dra åt helvete. Ja, jag är heligt förbannad idag. 😦 😦

      • Det finns ett begrepp ”ekonomisk misshandel” som borde straffbeläggas såväl som annan misshandel. Just den där biten att kvinnor så ofta försöker mörka för barne hur papapn beter sig är förfärlig. Jag valde till slut att INTE göra det och dottern frågade pappan en dag ”pappa tar du BETALT när vi är hos dig?”. Efter detta har jag ändrat uppfattning om den saken. Det är bättre at sanningen kommer fram. Det där med att vi mödrar sa vara så nobla och skydda försumliga föder från barnens medvetenhet om deras försumlighet funkar ändå inte. Barn är inte dumma och det skapar en bitterhet hos en själv som äter sig inåt. Förljugenehet är aldrig bra.

        Tyvärr måste mödrar vara väldigt mycket på sin vakt då vid en vårdnadstvist deras ärlighet kan användas emot dem och rubriceras som ”förtal” och ”svartmålning” av den ekonomiskt misshandlande fadern. Hört tals om ”motherblaming” någon?

        Om vi jävlas tillbaka, uttrycker missnöje, ställer krav blir det bråk och tråkigheter för barnen, om vi blir lessna och depressiva drabbas barnen också. Hur vi än gör KAN vi liksom inet göra rätt med detta upplägg.

        Minns ett ovanligt naivt uttalande i jag tror det var AB eller Expressen där Robert Aschberg och Leif GW Persson skulle ge kvnnor råd om män och relationer och en mamma beklagade sig just över att pappan var en ekonomisk misshandlare som inte ville dela varken kostnaderna för det gemensamma hushållet eller barnen och därför funderade på separation,.

        ”Stäm honom på ett fett underhåll” var Perssons råd och jag höll på att kissa ner mig av skratt.

        Han tror visst vi lever i Amerikat och vet inte att ”underhåll” inte existerar i Sverige utan ett sk ”underhållsstöd” på 1270 kr i mån oavsett faderns tillgångar och inkomster.

        Det intressanta är att F-.kassan och familjerätten tycks FÖRUTSÄTTA att fäder är ekonomiskt ansvarstagande och rättvisa när de de facto inte är det vilket bevisas av att de flesta pappor i landet inte bidrar med mer än minimi bloppet oavsett inkomst.. Det slog mig att om fadern avlider är ett barn ”värt” närmare tre tusen kr i månaden från F-kassans sida i form av barnpension. Ta nu inte detta som en uppmaning av oss onda manshatande feminister att begå lönnmord på våra ex av ekonomiska skäl. Bara lite information!

      • Flora T: Om någon har hört talas om motherblaming? Hehe, OM vi har…

        Persson gav uttryck för en åkomma som många män lider av – homosocialitet. Det innebär att män inte lever i kvinnors verklighet och att mäns verklighetsbild därför blir väldigt skev.

        Ekonomisk misshandel är nog ganska vanligt i heterofamiljerna. Män snor ju tex åt sig 80% av heterofamiljernas inkomster för egen del. Många kvinnor som jobbar deltid eller inte alls, mår dåligt av att gå och be sina män om pengar. Män äter en jävla massa också så jag förstår mig inte på kvinnor som delar matkontot med män med 50%. Inte sällan, förekommer det också att män i heterofamiljerna har hemliga konton där de sparar undan pengar för egen del. Det är känt, att det som svider för många män, är när de måste öppna plånböckerna. Det svider till och med att öppna plånböckerna för att försörja de barn som de har gökat till sig med glädje.

        Håller också med om att mammor inte skall vara så snälla och ”hjälpa” pappor med allt från att lära dem hur man tar hand om barn, till att lära dem hur de skall umgås med sina barn eller ta på sig ansvaret för att pappors relation med deras barn fungerar.

        Jag har ingenting emot lönnmord. Jag är beredd att ta den strid som krävs för att få stopp på mans-vansinnet. 😉

  3. Som Atmosphere girl skriver så tror jag också att många kvinnor kommer inte att orka. Det skulle vara intressant att veta om det finns papparättshaverister i riksdagen som kan lobba aggressivt som andra amerikanska lobby-grupper? Timbro t.ex. för jag ser Timbro som en amerikansk lobbygrupp och som påverkar mycket. Jag kräks när jag ser den amerikan som ibland sitter i TV-soffan och gafflar. Bara jag hör hans röst får jag allergiska utslag.

    Det har ju kräks en del dom sista dagarna och detta med surrogatmammor är så jävligt att det går inte att beskriva! Det gör mig nästan vansinnig hur välbärgade personer från väst tycker att det är liksom en mänsklig rättighet att ha barn och får man inga köper man en fattig kvinna från Indien, Afrika eller Asien. Man ska ha klart för sig att det är inget som kommer från kvinnorna själva utan det är deras män som vill ha ett nytt hus eller bil. Om kvinnan dör är mindre viktigt det finns flera runt hörnet. Kvinnor i dessa länder är inte värda ett skit.

    Det är lika jävligt när bögar använder sig av surrogatmammor från dessa länder och sen sitter dom i TV-soffan och skryter om hur bra det är. Varför fixar inte bögar och lesbiska detta? Lätt som en plätt! Detta skrupulösa utnyttjande av fattiga kvinnor, det finns inte ord och jag kräks galla över den hänsynslöshet som finns. Idag är barn mer och mer som accessoarer då den viktigaste bebisen är mobilen.

    • SQE: den som vill, kan läsa mina inlägg om underhållsstöd i fakta-kategorin. Där ser vi exempel på mammor som inte orkar bråka med pappor om att de måste bidra till sina barns försörjning men hos Försäkringskassan heter det att ”föräldrar kommer överens” om underhållsstödet. Det grundar FK på att de inte längre är inblandade i underhållsstöden i samma utsträckning som tidigare. Att inte FK är inblandat, betyder ju inte per automatik att föräldrarna ”kommer överens”.

      Det finns förstås risk för att mammor inte orkar ta striden om barnbidraget och att det finns män och pappor som tycker att det är toppen, är ju bevis på hur män och pappor tycker att deras barn är kvinnans ansvar. Sanningen är ju faktiskt att pappor inte verkar vara särskilt intresserade av sina barn (sett till statistiken) men att de vill ha alla ”rättigheter” som barn medför. Manssamhället springer till pappors undsättning och ger dem diverse ”bonusar” utan att de ens har utfört sina skyldigheter gentemot sina barn.

      Självklart finns det papparättshaverister och andra fanatiska kvinnohatande antifeminister i riksdagen och på andra höga makt-poster i samhället. Jag har redan nämnt Pär Ström. Per Hagwall (M), Maria Abrahamsson (M) är ytterligare några. Utöver detta har vi regeringens utsedda justitieråd som tex Göran Lambertz. Timbro är ytterligare en makt-organisation som har ”skribenter” som Oskar Schwartz och som sponsrar Petra Östergren som vill att kvinnor skall prostituera sig för män. Alltså, tro mig – de finns överallt – från socialkontoren, till psykologrummen, till domstolarna, till politiken och ända upp på regeringsnivå och det formligen kryllar av dem. De har en agenda och de får lätt med sig andra män.

      Jag vet inte vilken amerikan du tänker på?

      När jag först läste om Alliansens förslag om legalisera surrogatmoderskap i Sverige, tänkte jag att: ”Jaha, nu är mans-moralen spräckt för gott och nu jävlar finns inga fler gränser för vad män kan tänka sig att göra mot kvinnor och barn i ett av världens mest jämställda länder.” De gapar om att legalisera pedofilporr, att sänka den sexuella myndighetsåldern för barn, att inskränka kvinnors aborträtt, att förbjuda hetero-skilsmässor, att legalisera torskhandeln osv, osv, osv och samtidigt pågår ett ekonomiskt förtryck mot kvinnan/modern genom Alliansens skapande av klass-samhället. Man tror knappt sina ögon men det händer i Sverige i nutid….

      Jag bryr mig faktiskt inte om huruvida män ”får” bli pappor eller ej. Män kan inte bli gravida och män kan inte föda eller amma barn och det har män aldrig kunnat. Så är den manliga biologin. Det är inte kvinnors och kvinnors barns sak, att tillgodose homosexuella eller ensamstående mäns eventuella plötsliga ”behov” av barn i sina liv. Det kommer att leda till det som det alltid leder till – en hänsynslös, grym och omänsklig exploatering av kvinnor och barn. Varken barn eller kvinnor skall vara till salu för mäns personliga nöjen.

      • Det finns papparätshaverister i riksdagen och fler än ni anar. Deras lobby smyger sig in o övriga politiker fattar nada.

      • Anna G: ja, tyvärr tror jag att du har rätt. Å andra sidan tror jag faktiskt inte att de ”smyger” in – jag tror att de bjuds in. Se bara på svt, vår public service som bjuder in män som Rehbinder, Pär Ström och andra mansfånar i var och varannat Debatt-program.

    • Squareeye,

      jag instämmer helt i dina synpunkter om surrogatmammor ovan. Det är rent ut sagt för j-ligt att detta utnyttjande av fattiga kvinnor i u-länder m fl får fortsätta – vara legalt. Jag har lesbiska bekanta som blev befruktade via artificiell insemination i Danmark för några år sedan, idag finns ju dessutom möjligheten i Sverige om jag inte tar fel.

    • Erik: Javisst är det barnen som blir lidande. I ett samhälle som säger sig verka mot barnfattigdomen som ofta uppstår för barnen med ensamstående mammor med gemensam vårdnad men med barnen boende på heltid hos sig och som inte ens får drägliga underhållsstöd från pappan, så är det anmärkningsvärt att man nu tar ifrån barnens huvudförsörjare (mamman) ännu mer pengar. Mammor har snart inte en chans att försörja sina barn utan en man i sina hem. Det är förmodligen det som är avsikten.

  4. Barnbidraget är ju ett av de få bidrag som faktiskt betalas ut med automatik vilket
    säkert bidrar till att det är så enkelt att göra den här typen av förändring. Och det
    är ju precis lika enkelt att dela det rakt av. Om barnbidrag blev någonting som det
    måste ansökas om skulle ju en eventuell uppdelning kunna regleras genom att
    uppgifterna om önskad fördelning skulle inkomma samtidigt med ansökan.

    Därmed inte sagt att jag tycker vare sig det ena eller andra. Oftast gör jag inte det.
    Men ingen regering (eller opposition för den delen) någonstans i världen vill att
    födelsetalen skall minska och det automatiska svenska barnbidraget uttrycker ju
    detta på ett uppenbart sätt. Och försäkringskassan är knappast intresserad av att
    få en mängd nya ärenden att ta hand om där 2 personer tvistar om andelar.

    Sedan blir det ju en intressant fråga att se om politikerna har tänkt på att det
    faktiskt finns ett antal föräldrar, säkert mestadels fäder, som inte betalar något
    underhåll till sina barn. Kommer man att väga in detta i fördelningen ? F ö kan
    sägas att obetalda underhåll (nog) försvinner efter 5 år så det gäller att ha ett
    tidsperspektiv också.

    • Ver: Det finns flera aspekter i det här. Självklart skall pappor ha hälften av barnbidraget vid växelvist och jämnt boende. Om föräldrarna lever ihop, kommer pappan nu att få 525 kronor utbetalt till sig och hur föräldrar gör upp ekonomin sins emellan kring barnen, är upp till dem.

      Problemet uppstår alltså vid växelvist boende då föräldrarna har separerat, eftersom vi ser att mammor och pappor ofta har mycket vitt skilda åsikter om ; ) vem av föräldrarna som barnen bor mest hos. Problemet uppstår också i de fall (dvs 65% av fallen) där mamman har barnen mest boende hos sig men pappan per automatik får halva barnbidraget utbetalat till sig. Det blir sannolikt upp till mammor att bevisa för FK att barnen bor mest hos dem och eftersom pappor ofta har en helt annan åsikt, kommer det att uppstå diskussioner kring detta. Vad som gäller i månad juni-juli, gäller kanske inte heller för månad jan-feb, eftersom främst separerade pappor ser barn som ett tillval, något som de engagerar sig i när tid finns. För alla de mammor och barn som har blivit utsatta för våld av pappan eller som ”bara” har råkat stöta på de där hotfulla, hämndlystna, missunnsamma, egoistiska, dominanta eller snåla männen i sina liv, finns också risk för att mamman inte vågar hävda sina barns rätt till bidraget.

      Hur eller hur så är jag övertygad om att detta drabbar barnen på ett negativt sätt.

      Ja, en ansökan om barnbidrag skulle kanske vara ett alternativ men å andra sidan så vet vi att heterokärlek inte är särskilt beständig så isf skulle kanske ansökan göras varje år? Att paret lever ihop år 2013, är ju ingen garanti för att de lever ihop även år 2014.

      Maktmännen vill förstås att alla kvinnor skall föda barn och att alla kvinnor skall bo ihop med var sin man, helst i hela sina liv. Det är själva idén med ”hetero-familjen” och maktmännen gör vad de kan för att bevara denna familjekonstellation och som vi vet, har maktmän historiskt sett inte dragit sig ens för tvingande åtgärder för att skapa detta sätt att leva och bibehålla det. ”Heterofamiljen” daltas det ju med på diverse olika sätt, med skattebetalarnas pengar. Familjerådgivning, barnbidrag, jämställdhetsbonusar, flerbarnstillägg osv, osv. Ändå lever de flesta människor i Sverige i ensamhushåll. Inga ekonomiska/stöttande insatser riktas mot de som bor ensamma utan barn.

      Underhållsstödet är det ju redan ett problem för mammor att få ut. Det har det alltid varit. Man kan säga att mannens bild av sig själv som ”huvudförsörjare”, är ren inbillning. Det är mammor som tar den största ekonomiska smällen, när heteroparet bestämmer sig för att skaffa barn. Det är också mammor som tar huvudansvaret för barnens försörjning vid separation, eftersom pappor oftast inte vill betala mer än 1200/mån och väldigt många pappor anser att de inte ens ”kan” betala det. Det är alltså inte alls självklart för pappor att försörja sina barn och jag tror att det beror på att den socialt skapade mansrollen har inbillat män, att de barn som de har valt att sätta till världen, är någon annans främsta ansvar. Här ser vi alltså återigen prov på hur män ansvarsbefriar sig själva och lägger över sin egen börda/skuld på kvinnor.

  5. Det är denna karl jag menar.
    ”Billy McCormac är politisk analytiker med bakgrund i det republikanska partiet i USA. Han är verksam som kommunikations- och förlagschef på tankesmedjan Timbro, och har tidigare arbetat på JKL. Billy McCormac grundade också den mediekritiska nättidskriften Stockholm Spectator.”

    http://www.resume.se/nyheter/pr/2009/08/24/republikan-ska-hjalpa-west/

    Men det var ett tag sedan jag såg honom i SVT:s morgonsoffa.

    • SQE: Usch, Billy får vi hålla ögonen på. Jag kan dock inte påminna mig om att jag har sett honom på tv men det är ju så jäkla många karlar som pratar överallt i samma slags kostymer på tv, att det blir svårt att skilja dem åt till slut. 🙂

    • RödaHund: Det är lätt att missa allt som händer, men det här kommer iaf att gälla barn som föds från och med 1 mars i år. Det kommer också att bli lättare för män som har blivit pappor tidigare än 1 mars i år, att få delat barnbidrag. Jag kommer att ta reda på, exakt vad som gäller i de allra flesta fallen, dvs där barnen bor mest hos mamman.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s