Sex-historia

Förr i tiden var människans och framför allt Kvinnans sexualitet mycket skam/skuld – och tabu-belagd och informationen/forskningen om kvinnlig, respektive manlig sexualitet, var antingen obefintlig, mycket sparsam och/eller rent av undermålig och till och med ett rent manligt påhitt, i många fall. Som på alla andra områden i samhället, var det män som bedrev forskningen och som i så många andra fall, forskade många män snarare i syfte att bevisa en manlig tes, än för att få fram fakta och sanning.

Före 1700-talet:

Före 1700-talet uppfattades Kvinnan som lik mannen. Kvinnans kropp ansågs visserligen som mindre fulländad än mannens men inget avgörande skilde könen åt, trodde män på den tiden. Kvinnans könsorgan var likt mannens men vänt inåt, dvs män trodde att kvinnans vagina motsvarade mannens penis. Idag vet vi, att mannens penis i sjäva verket motsvarar Kvinnans klitoris.

Under 1700-talet:

På 1700-talet började dåtidens män istället betona könens olikheter. Nu antog de, att Kvinnan var helt olik mannen. Enligt den äldre manliga uppfattningen, hade både Kvinnan och mannen säd som blandades vid heterosexuella samlag och Kvinnans orgasm var en förutsättning för att hon skulle kunna bli gravid, trodde män. Denna manliga uppfattning tillbakavisades på 1700- och 1800-talen men samtidigt förpassades kvinnans orgasm mer eller mindre ur (den manliga) litteraturen. Fram trädde istället en bild av Kvinnan som asexuell, eller med en mycket svag sexuell drift.

Den asexuella Kvinnan blev under perioden den ”normala” Kvinnan men samtidigt frodades en annan manlig föreställning om Kvinnan – den ”liderliga” Kvinnan, ”fresterskan”, ”nymfomanen” – ofta prostituerad och ur underklassen. Det rådde dock ingen tvekan om, att den sexuella känslan hos majoriteten av kvinnor var mycket svag jämfört med mäns. Samtidigt frodades en föreställning om att onani var skadligt, så långt som ända in på 1900-talet. Kvinnans sexuella känslor ansågs alltså svaga, bara i det sexuella umgänget med män (det för övrigt enda tillåtna sättet att utöva sin sexualitet på den tiden). Om Kvinnans egen sexualitet, orgasm, onani och sexuella lust, visste dåtidens män mycket lite/ingenting alls.

1800-tal, 1900-tal:

En mycket känd man, Sigmund Freud (1856-1939) drev sin tes om att ”klitoris sitter fel”. Han menade att Kvinnans klitoris borde ha suttit inne i Kvinnans slida, för att bättre passa den manliga sexualiteten och den manliga penetrationen. Det vore bättre för det heterosexuella samlaget, menade Freud, om Kvinnan kunde lära sig att få orgasm, enkom av en mans penetration. Freud visste alltså det vi vet idag, i modern tid, dvs att klitoris är vägen till Kvinnans sexuella njutning/orgasm, men Freud menade att kvinnor måste ”lära sig” att få vaginala orgasmer istället för klitoris-orgasmer, eftersom detta passade den manliga sexualiteten och framför allt heterosexualiteten, bättre.

Tidigt 1900-tal:

Den asexuella Kvinnan ersattes i början av 1900-talet av en ny Kvinna. Män framställde nu Kvinnan som en sexuell varelse med begär och förmåga till njutning. Den ”normala” Kvinnan hade nu sexuella känslor och fick orgasm. Tidens manliga sexologer visade nu stort intresse för Kvinnans sexualitet. En av de mest kända, den engelska läkaren Havelock Ellis, hävdade att Kvinnans sexualitet var ”slumrande och i behov av att mannen väckte den” åt henne. I det normala samlaget, menade denne man, skulle Kvinnan vara passiv medan mannen skulle vara aktiv och med ”fast hand leda henne mot tillfredsställelse, som en lärare leder sin elev”.

Ellis bok ”Det fulländade äktenskapet” fick stor spridning och blev en av 1900-talets allra största succéer i sexhandboks-genren. Att de flesta kvinnor kände motvilja mot sexuellt umgänge med män, erkände Ellis men han ansåg att Kvinnan måste ”tränas till att låta elementet smärta bli en del av njutningen”. Mannen i sin tur skulle tränas i att ”kurtisera” Kvinnan så att hennes ofrivilliga motstånd gav vika – för eftersom hennes passivitet och motstånd av naturen verkar upphetsande för mannen, måste det ju förr eller senare ge vika.

En annan man, den holländske läkaren Theodor van de Velde, spred ungefär samtidigt sin tes om att sexualitetens plats är inom äktenskapet, att den normala sexualiteten är heterosexuell och att ett gott sexualliv är avgörande för den heterosexuella äktenskapliga lyckan. Van de Velde menade, att det ultimata heterosexuella samlaget, avslutades med samtidig orgasm för mannen och Kvinnan. Till skillnad från Ellis, menade Velde att det var positivt för samlaget, om Kvinnan var aktiv istället för passiv.

I de, av män skrivna sexual-handböckerna från tidigt 1900-tal, stod nästan alltid äktenskapet mellan man och Kvinna i fokus. Det var det gifta paret av olika kön, som skulle invigas i sexualitetens och kärlekens konst, få kunskap om erogena zoner och det heterosexuella samlagets korrekta utförande. Samlaget mellan man och Kvinna, utmålades som en lek, där mannen och Kvinnan skulle locka och reta varandra mot en stegrad lust och en samtidig orgasm. Idealet var ömsesidighet och njutning. Ett nytt manligt ideal utformades på 1920-talet, där erotiken skulle införlivas i äktenskapet mellan man och Kvinna, istället för att vara något man (och då främst män) sökte utanför äktenskapet.

Sexual-reformen under tidigt 1900-tal:

RFSU är ett svenskt exempel på alla de sexualreform-rörelser som växte fram i Europa och USA under tidigt 1900-tal. Förbundet bildades år 1933 av en kvinna vid namn Elise Ottesen-Jensen, tillsammans med en grupp läkare och företrädare för fackliga organisationer. Bland medicinarna fanns män som Gunnar Inghe, Gustav Jonsson och Nils Nielsen som också hade börjat ge ut ”Populär tidskrift för sexuell upplysning”. RFSU är/var en organisation för ”sexuell upplysning”.

RFSU krävde, under tidigt 1900-tal, att sexualundervisning skulle införas i skolan och att rådfrågningsbyråer upprättades över hela landet. Vidare krävde man att preventivlagen skulle slopas (sedan 1910 fanns en lag som förbjöd upplysning om preventivmedel) och att kvinnor skulle ha rätt till abort, om de exempelvis var sjuka eller levde under svåra sociala förhållanden. Makt-män på den tiden, hade lagstiftat om att abort skulle vara förbjudet för kvinnor, undantaget vissa medicinska aborter. RFSU krävde även, att homosexuella kontakter skulle bli lagliga och avkriminaliseras. Frågor om reproduktion stod i fokus för RFSU, snarare än frågor om sexuell lust, kåthet och sexuell njutning. Det främsta målet var, att kvinnor och män skulle få kontroll över barnafödandet.

Det är lätt för kvinnor i modern tid, att föreställa sig levnadsförhållandena som dåtida kvinnor tvingades leva under. De blev, under viss tid via den manliga lagstiftningen, tvingade in i äktenskap med män (lagligt äktenskapstvång, kvinnan var omyndig och hade därför en man som sin förmyndare, först hennes far och därefter hennes make) och kvinnor gavs inga eller mycket få möjligheter, att kunna försörja sig själva och sina barn i samhället, då maktens män hade förbjudit kvinnor att yrkesarbeta och studera. På så sätt, tvingades kvinnor även in i det sexuella umgänget med män och utan preventivmedel som t.ex p-piller och kondom, med abortförbud, i kombination med att våldtäkt var lagligt inom äktenskapet förstår vi alla, att kvinnor inte gavs några som helst möjligheter att styra sina egna liv, sin egen reproduktion eller sin egen sexualitet.

Människans sexuella historia och synen på Kvinnans sexualitet, som har skapats av främst män i samhället, har förstås uppmärksammats och ifrågasatts av en rad kvinnliga feminister och forskare:

”I artikeln ”The myth of the Vaginal Orgasm” menade Koedt att männen hittat på den vaginala orgasmen och det penetrerande samlaget (intercourse) för att det var den sexuella praktik som tillfredställde dem bäst. Männen hade av rädsla för att bli sexuellt överflödiga undertryckt klitoris som kvinnans sexuella center. Koedt ifrågasatte inte synen på sexualitet som frigörande, men menade att den klitorala orgasmen indikerade att heterosexualiteten inte var kvinnans enda val.”

”Penetreringens syfte, det vill säga bakgrunden till den sociala funktion det har idag, handlar om reproduktion. Utan reproduktivt innehåll är, enligt Atkinson, det penetrerande samlaget en institution som vidmakthålles på en mängd sätt, exempelvis genom äktenskapsarrangemanget. Konstruktionen av den vaginala orgasmen som norm, fortsätter hon, blev nödvändig när äktenskapet hotades av upplösning i början av 1900-talet.”

”Rich listar en mängd av de metoder varigenom kvinnors sexualitet konstrueras heterosexuellt – eller för att kvinnor ska bli tillgängliga för män. Sättet att organisera sexualiteten är slutligen ett sätt att organisera och fördela makt. Metoderna att organisera männens makt heterosexuellt inbegriber exempelvis ”att förneka kvinnor vår egen sexualitet, att tvinga den manliga sexualiteten på kvinnor, att bestämma över eller utnyttja kvinnors arbetskraft för att kunna kontrollera vår produktion, att hålla kvinnor instängda och begränsa vår rörelsefrihet, att använda kvinnor som objekt i transaktioner mellan män, att förlama kvinnors kreativitet, att begränsa kvinnors självförverkligande till äktenskap och barnafödande; att utplåna kvinnors tradition och att hindra kvinnor från att få inblick i stora delar av samhällets kunskap och kulturella insikter”.”

Ti-Grace Atkinsson hävdar i ”The Instituion of Sexual Intercourse”, att det penetrerande samlaget är en institution, skapad av män för att bevara mansdominansen och menar att, när äktenskapet under början av 1900-talet hotades av upplösning, så konstruerade män den vaginala orgasmen, i syfte att kunna behålla mannens överordning över Kvinnan (under början av 1900-talet växte sig kvinnorörelsen stark och männens dåtida makt över kvinnor var därmed allvarligt hotad). Strax därefter, konstruerades det manliga ”hemmafru-idealet”, som kom att dominera samhället under 1940-1960-talen.

Sheila Jeffreys menar, att den manliga synen och den manliga forskningen om kvinnlig sexualitet, har bedrivits främst i syfte att kontrollera kvinnor. I takt med att kvinnors självständighet ökade, definierades den Kvinna som inte kände sexuell lust till mannen och/eller som inte fick orgasm, enbart av penetrerande samlag med män, som ”frigid” och ”onormal”.

Om”frigiditet” hos kvinnor, definieras som oförmåga till orgasm under samlag med män, är det kanske inte märkligt att antalet ”frigida” och ”onormala” kvinnor uppfattades, och fortfarande i modern tid, uppfattas som stort. I den meningen kan kvinnors påstådda ”frigiditet” sägas ha varit en manlig konstruktion, i syfte att styra Kvinnans sexualitet mot vad en del av dåtida och nutida sexologer uppfattade som den enda ”normala” sexualiteten, dvs heterosexuella, penetrerande samlag med båda parters orgasm, helst samtidig orgasm.

I nästa inlägg skriver jag mer om den dåtida manliga synen på kvinnlig ”frigiditet” eller kvinnors ”köns-kyla” i det sexuella umgänget med män, som män valde att kalla det.