När svenskt rättsväsende gör manliga förövare till offer och kvinnliga offer till förövare

Det har hänt att jag har hört kvinnor i min närhet (samtliga heterosexuella) säga till mig att de är feminister. Men…

… de är inte ”lika mycket” feminister som jag. 😉

Jag svarar alltid:

-”Om du visste vad jag vet, skulle du nog också vara väldigt mycket feminist.”

Och det är ju bl.a det här kvinnorörelsens (feminismens) arbete går ut på: att upplysa och informera om hur manssamhället inte tillgodoser majoriteten av befolkningens (kvinnors och barns) mänskliga rättigheter. 

Feministfestivalen blogg upplyser er om hur svenskt rättsväsende (polis och domstolar) inte tillgodoser kvinnors och barns mänskliga rättigheter samt ignorerar kvinnors och barns säkerhet och rättssäkerhet, till förmån för den manliga (kriminella) minoriteten. Jag skrev tidigare om hur svensk polismyndighet friserar statistiken  och underlåter att utreda brott som män har begått mot kvinnor och barn. 

Feministfestivalen skriver om 10 st olika fall, där rättsväsendet gör manliga förövare till offer och kvinnliga offer till förövare:

Fall 1. Strypdomen (visst långvarigt våld)

”I stryp-domsfallet handlar det om en kvinna och en man, som båda har en brokig bakgrund. De har ett ”till-och-från”- förhållande som präglas av, som det står i domen, ”starka känslor”. Kvinnan har en psykisk problematik med ångest och har haft ett självskadebeteende.

Den aktuella kvällen när händelsen inträffade beskrivs givetvis på olika sätt av kvinnan och mannen. Det finns ett förlopp där kvinnan hamnar på ett badrumsgolv och där mannen försöker strypa henne. I rätten erkänner mannen att han tagit tag med sin arm om kvinnans hals. Ur domen:

 X har uppgett att han gjorde detta för att lugna Y eftersom han visste hur våldsam hon kunde bli. Han har tillagt att han klämde åt med sin arm men hela tiden hade ögonkontakt med henne och släppte efter ibland. Han har även uppgett att han lade sitt ben över hennes ben, också för att lugna henne.

Han hävdar alltså att han utför ett mordförsök på en kvinna och håller fast henne – för att lugna henne. Detta problematiseras inte. Mannen utreds/åtalas inte för det här erkända mordförsöket alt grova misshandeln. (Strypförsök är konstant nedvärderat i svenskt rättsväsende och samhälle eftersom det oftast drabbar kvinnor.) 

Att mannen inte åtalas är en tydlig signal att strypförsök , t om erkända sådana, inte anses så allvarligt. Bara om hon dör. Det är värt att ha i åtanke att samma handlingar, under andra omständigheter, skulle anses vara tortyr.
Kvinnan kräks efter strypförsöket och försöker fly men dras in i bostaden av mannen. Hon rusar då ut till köket och tar en kniv till försvar. Mannen kommer efter och påstår att han gör det, trots det utstuderade strypförsöket, för att han är rädd att hon ska skada sig själv. Inte heller det problematiseras,

Kvinnan knivhugger mannen och blir panikslagen över vad hon gjort och kallar på polis trots att mannen inte vill. Troligen är han rädd för att bli gripen för misshandel men polisen som kommer till platsen griper istället kvinnan.

I domslutet väljer rätten att kalla det av mannen erkända mordförsöket för att han ”vält” kvinnan på golvet. De anser att hon haft rätt att försvara sig men att våldet innan ”synes ha varit relativt kortvarigt”. Rätten skriver att hennes berusning varit självförvållad och ”att det hot hon upplevt sig utsatt för inte varit så akut att hon kan gå fri från ansvar.”
Kvinnan döms som skyldig till grov misshandel och får påföljden 1 år och 6 mån fängelse. Hon döms dessutom till att betala skadestånd till mannen på 86.000 kr. HR fastställer domen men sänker skadeståndet till 80.000 kr. Kvinnan får alltså fängelse, mannen går fri och får ca 80.000 kr. Kvinnan överklagade till HD eftersom det är principiellt intressant var rätten till nödvärn ska anses gå. HD gav dock inte prövningstillstånd. Riksåklagaren drev inte fallet.

Den här domen är att betrakta som öppet föraktfull för den rädsla kvinnans kände för mannens kraftfullt utövade våld och att hon hindrades från att fly. Hon fruktade för sitt liv. Det väljer rätten att bortse ifrån liksom det våld mannen utövade. Hon får istället betala till den våldsamme mannen.

Här borde rätten ha ifrågasatt utredningen och visat på dess brister. De borde friat kvinnan och pekat på att mannen erkänt grovt våld mot kvinnan eller ett ev. mordförsök.
Domen är mycket problematisk eftersom den, trots den erkänt våldsamma mannen, skuldbelägger kvinna tredubbelt; hon är berusad och har försvarat sig och hon är psykiskt sjuk. Vad sänder domen ut om allvaret med våld mot kvinnor och kvinnors rätt att skydda sitt liv?

Läs om de andra nio ”omvända” fallen HÄR.

Mer om hur svenska domstolar ”resonerar” här:

https://noboytoy.wordpress.com/2014/05/03/svensk-rattstillampning-del-1/

https://noboytoy.wordpress.com/2014/05/04/svensk-rattstillampning-del-2/

https://noboytoy.wordpress.com/2014/05/05/svensk-rattstillampning-del-3/

https://noboytoy.wordpress.com/2014/05/07/svensk-rattstillampning-del-4/

https://noboytoy.wordpress.com/2014/05/08/svensk-rattstillampning-del-5/

 

 

 

 

Annonser

2 thoughts on “När svenskt rättsväsende gör manliga förövare till offer och kvinnliga offer till förövare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s