Mäns säkra perioder

Jag brukar tala om ”mäns säkra perioder”. För säkerhets skull är det kanske bäst att nämna, att jag inte har vare sig statistik eller fakta bakom detta begrepp – bara mina egna och andra kvinnors erfarenheter och reflektioner.

Med uttrycket ”mäns säkra perioder” menar jag, att heterosexuella män träder in i vissa ”säkra stadier” i sina relationer med kvinnor. Jag vill alltså mena, att det finns vissa stadier i många heterosexuella relationer, där män börjar känna sig ”säkra” och hem-tama i hetero-relationer med kvinnor.

Ni vet ju hur trevliga, omtänksamma, uppmärksamma, kärleksfulla, självförtroende-boostande och intresserade de flesta män utger sig för att vara i början av en hetero-relation, t.ex vid de första dejterna? Denna period kallar jag ”den heterosexuella manliga jakten” och/eller ”den heterosexuella manliga osäkra perioden”.

Det innebär att mannen i det här stadiet, har ETT enda mål och det är att få kvinnan på fall, få kvinnan intresserad av honom och framför allt – få kvinnan att ställa upp på hetero-sex med mannen.

I det här läget gör mannen nästan vad som helst för att uppnå sitt mål, även om det innebär att han måste ljuga, bedra, tjata, övertala, lura eller manipulera kvinnan på olika sätt. I det här läget befinner sig alltså mannen i osäkert läge (osäker period) – han vet inte var han har kvinnan och han är mycket mån om, att hon skall få en så positiv bild som möjligt av honom. Det här stadiet kan även kallas ”fjäsk-perioden”, för att förklara mannens beteende på ett så enkelt sätt som möjligt.

Den första ”säkra perioden” inträffar för en heterosexuell man, när han har första samlaget med en kvinna. Här har mannen uppnått sitt primära mål, dvs att ”få omkull” kvinnan och många heterosexuella relationer slutar också här. Mannen har i denna första säkra period uppnått sitt mål och har till viss del (eller helt) tagit sig ur den tidigare ”osäkra perioden”. Jakten är (till viss del) över för mannen – kvinnan har släppt in honom i sin kropp och detta tolkar många män, som ett ganska säkert tecken på en kvinnas underordning.

I det här läget, om mannen och kvinnan är överens om att fortsätta relationen, börjar mannen slappna av, känna sig hem-tam runt kvinnan och hemmastadd i hennes hem, säker, nöjd och stolt över sig själv. Under denna period, börjar mannen ofta visa delar av sitt ”rätta jag” eftersom han inte längre känner, att han måste ”fjäska” för kvinnan. Här börjar mannen ofta ta saker och ting för givet och typexemplet på detta är – regelbundna samlag. Att kvinnan har haft samlag med mannen EN gång, tolkar mannen som att kvinnan och hennes kropp nu är ständigt sexuellt tillgänglig för honom. Detta kan yttra sig i, att mannen nu tar för givet att det är okej att tafsa på kvinnans kropp i tid och otid, vilket få män skulle våga göra, under den ”osäkra perioden”. Här finns massor av exempel på hur mannen börjar ta kvinnan för given men kort sagt – mannen börjar nu ta sig friheter på kvinnans bekostnad, på diverse olika sätt.

Den andra ”säkra perioden” för män, inträffar i samband med att de flyttar ihop med kvinnor. Här har mannen uppnått sitt andra mål, dvs att säkra att kvinnan ständigt finns i hans omedelbara närhet, att säkra regelbundna samlag med kvinnan, att säkra att kvinnan blir ”synlig” dygnet runt för honom (kontroll) samt att säkra att kvinnan blir mer ofri, mer otillgänglig för andra människor och inte minst – för andra män. Under denna period, slappnar mannen av än mer och tar sig än mer friheter på kvinnans bekostnad.

Nu känner han sig ganska säker på var han har sin kvinna och detta kan t.ex ta sig uttryck i att mannen nu börjar ställa diverse uttalade och icke uttalade krav på kvinnan.

Nu bryr sig inte mannen så mycket om att fjäska för kvinnan längre – nu anser mannen att hon måste fjäska för honom istället och visa honom omtanke, omsorg och intresse samt uppmärksamma honom, ta hänsyn till honom, peppa hans ego och vara glad, kåt och tacksam över att en så fantastisk man som han, vill dela bostad med henne. Mannen lägger inte ned lika stor möda på kvinnans sexualitet längre, han boostar inte längre kvinnans självförtroende (snarare tvärtom i många fall) och han orkar inte längre bemöda sig om, att försöka imponera på kvinnan.

Här brukar många kvinnor se de första tendenserna till mäns egoism, lathet, snålhet, ointresse, ouppmärksamhet, hänsynslöshet, respektlöshet, kontrollbehov och i många fall –  ren elakhet. Här börjar kvinnor ofta känna att självförtroendet dalar, hetero-sexet blir tråkigt/ointressant/jobbigt/krävande, hushållsarbetet ökar istället för minskar och kvinnans frihet, fritid, privatliv och personliga utrymme minskar drastiskt medan mannens ökar. Ett samboskap innebär också att det blir svårare för kvinnan att göra slut på relationen med mannen, om hon så skulle vilja. En massa praktiska bekymmer, som t.ex att hitta en ny lägenhet, behöva flytta igen eller göra upp ekonomiska mellanhavanden, försvårar för kvinnor att ta sig ur dåliga, ojämställda samboskap med män och det vet män också, vilket säkrar mäns position än mer.

Den tredje säkra perioden för heterosexuella män, inträffar när mannen blir pappa till kvinnans barn. Att skaffa barn gör att kvinnan, även om hon skulle vilja/behöva, aldrig kommer att slippa mannen i sitt liv. Han är, i all evighet, pappa till hennes barn och har alltid lika mycket och i vissa fall, till och med MER rätt till barnen, än vad hon själv har. Detta faktum är även män fullt medvetna om, vilket naturligtvis gör att mannen säkerställer sin position i kvinnans liv, för all framtid.

Under denna period, ser inte mannen någon som helst anledning, att behöva imponera mer på eller fjäska mer för kvinnan – hennes frihet/fritid/handlingsutrymme/privatliv/personliga sfär, har i princip helt eliminerats i samband med att hon blev mamma.

Barnen och med dem, den försämrade ekonomin, det ofta medföljande ekonomiska beroendet av mannen, det starka känslomässiga bandet som kvinnan tror att barnen har till sin far, det nya ”familjebandet” till mannens släktingar (barnens släktingar på pappans sida), rädslan över att mista/skada sina barn etc, försvårar ytterligare för kvinnan att ta sig ur hetero-relationen. Under den här säkra perioden, är det inte alls ovanligt att mannen är otrogen – han är nämligen så säker på var han har kvinnan nu, att han anser sig inte ens behöva anstränga sig längre. För kvinnan är det tvärtom – heterorelationen är nu viktigare än någonsin, eftersom hon nu också har sina barn att tänka på och vill deras bästa. Detta gör att kvinnor ofta accepterar, att leva vidare i relationen med mannen, oavsett vad illa han gör eller hur illa han beter sig i deras hetero-familj.

Om kvinnan har minsta lilla självförtroende och självkänsla kvar, när hon träder in i mannens tredje ”säkra period” så är det ofta helt borta, när hon har befunnit sig i den tredje perioden tillräckligt länge.

Hon har blivit mamma, hennes kropp är totalt förändrad (till det ”sämre” anser många kvinnor), graviditetskilona kan vara svåra att få bort, hon har ofta (svåra) underlivs/analskador efter förlossningen och hennes sexuella drifter är ofta som bortblåsta men hon tvingas ändå ”ha sex” med mannen på någorlunda regelbunden basis, i syfte att bevara hetero-relationen.

En hetero-relation, där mannen och kvinnan inte utövar sin respektive sexualitet med varandra tillräckligt ofta, är ju ingen riktig kärleks-relation som vi vet – då är hetero-relationen nämligen ”över”. Kvinnan får mindre egentid/fritid, mer hushållsarbete, mindre socialt umgänge från t.ex jobbet och tidigare eventuella fritidsintressen, fler krav, färre utmaningar, mycket sämre livs-ekonomi, mindre sömn, mer obetalt arbete, mindre betalt arbete, sämre karriärmöjligheter, sämre pension, sämre underlag för a-kassa och SGI och allt detta ökar förstås hennes berondeställning till mannen samt fråntar henne, både hennes eget förhandlingsutrymme och handlingsutrymmet när det gäller hennes barn.