Arkiv

Sverige 2017: Allt fler män mördar sina kvinnor

Ni får bara inte missa det här:

”Brå gick under förra året ut i media och framhöll att mäns dödliga våld mot kvinnor visar en vikande trend. Men stämmer det? Tittar en på förra året, 2017, verkar det vara tvärtom men är det ett avvikande år ? Eller ska en se det på något annat sätt? Brå får ofta uppdrag av polisen. De finansierar alltså en del av sin verksamhet genom polisens beställningar dvs en polis som samtidigt är de som utreder – eller inte utreder – mord på kvinnor.”

»Antalet kvinnor som dödades av man 2017 verkar vara 28-30 stycken. Otroligt. En del av dessa väljer polisen (som brukar förminska mäns våld mot kvinnor) att nedrubricera till ”vållande”. Men det kan vara ännu värre.

»Cirka 25 fall där kvinnor hittats döda har polisen inledningsvis rubricerat som mord men sedan ansett att kvinnan dött pga ”olycka” o d. Om, låt oss säga, hälften av dessa ÄR mord – vad hamnar vi då? Ca 40-45 mördade kvinnor 2017?

»Polisens utredningar om mord på kvinnor dvs av mäns våld mot kvinnor, ska ses samma kontext när de förminskar detta våld (”bråk&tjafs”) och demoniserar & misstänkliggör kvinnor. Det är inte alls bra. Kvinnor får inte ens rättvisa som döda.

Här är hela länken till inlägget:

https://feministfestivalenblog.wordpress.com/

 

Och vi vet också sedan tidigare (artikel från 2001):

Kvinnor diskrimineras ända in i döden.

En ny studie visar att kvinnor som dött en onaturlig död obduceras i mindre utsträckning än män.

– Risken är stor att man missar våldsbrott, säger Peter Krantz på Rättsmedicinalverket.

https://www.aftonbladet.se/wendela/article10199344.ab

 

 

 

Annonser

Det finns inga belägg för att män någonsin har velat tillvarata kvinnors och barns intresse. Det finns bara bevis för motsatsen.

Det är så många saker som jag skulle vilja skriva om men jag hinner inte med. Det händer så mycket i Patriarkatet hela tiden som påverkar kvinnor och barn negativt, inom alla samhällsinstanser och det finns så otroligt mycket att reagera över, att bli förbannad på och göra uppror mot.

Domstolens och advokaternas agerande i målet gällande gruppvåldtäkten i Fittja och många svenska mäns skuldbeläggande av den, av flera män, grovt våldtagna kvinnan. Metoo-kampanjen och många svenska mäns sätt, att inte bara skuldbelägga offren för dessa manliga sexuella trakasserier mot kvinnor PÅ DERAS ARBETSPLATSER, utan också mäns mycket billiga sätt att alltid försöka göra kvinnors och barns erfarenheter, livsvillkor och åsikter till någon slags manlig ”debatt”. En slags argumentations-lek för män mot kvinnors (och barns) åsikter, vilja, erfarenheter etc.

Det finns ingenting att argumentera emot, era jävla tjafs-pellar! Kvinnors och barns verklighet är vad den är. Sanningen är dessutom, att kvinnors och barns verklighet samt hela jordklotet hade sett mycket, mycket bättre ut om inte män fanns. Det är MÄN som måste ändra på sig. Det är ingen argumentationsfråga.

JUST DO IT!

Svensk socialtjänst som agerar mot mammor och barn till olämpliga, våldsamma, pedofila pappors fördel, i vårdnadsutredningar. Barn som tvingas till pappor som de, av mycket giltiga skäl, är fullständigt livrädda för. Pappor/män som inte ens andra vuxna skulle vilja eller våga umgås med, tvingas små barn att umgås ensamma med. Svenska domstolar har samma patriarkala tänkande.

Barn och mammor som inget hellre vill, än att pappor skall umgås med sina barn och ta ansvar för dem, blir även de motarbetade på svenska socialkontor. Man anser nämligen inom svensk socialtjänst och svenska domstolar, att pappor inte kan tvingas till att vara föräldrar men OM de vill vara det, hjälper socialen och domstolarna dem att få sin vilja igenom, till och med mot barnens vilja – pappor ges enskild vårdnad i alla fall. Man går till och med så långt inom berörda myndigheter, att man i syfte att ”stötta” pappor/män, fråntar mer kapabla, omsorgsfulla, kärleksfulla föräldrar, de i mina ögon enda ”riktiga” föräldrarna, dvs Mödrarna, vårdnaden om deras egna barn. Många av de här mammorna kommer inte att få träffa sina barn förrän de har blivit vuxna och pappans bestämmanderätt över dem är slut.

”Det som drabbar kvinnor, drabbar också alltid barnen”

Ett Sverige som halkar allt längre ned på listan över världens mest jämställda länder. Ett Sverige där kvinnors löner bara har blivit allt lägre än mäns. Ett Sverige där sexualbrottslagar finns men inte tillämpas av vare sig polis eller domstolar, eftersom i runda slängar 95% av alla anmälda sexualbrott där kvinnor och barn är offer och män är förövare, inte leder till några konsekvenser/straff för våldtäktsmännen alls. Nästan alla misstänkta våldtäktsmän och barnvåldtäktsmän frias i Sverige.

Samtidigt ett Sverige, där mäns sexualbrott mot kvinnor och barn har ökat lavinartat, där anmälningsbenägenheten är väldigt, väldigt låg och där mörkertalet är gigantiskt. Ett Sverige där mäns misshandel mot kvinnor och barn i heterofamiljerna, hanteras (eller snarare: inte hanteras alls) på liknande undermåliga sätt som sexualbrott, av våra patriarkala poliser och domstolar. Ett Sverige där män inom olika organisationer, religiösa samfund, politiska partier etc, lobbar för att inskränka kvinnors aborträttighet, lobbar för att män lagligen skall få ”köpa” något som de kallar ”sex” av kvinnor, lobbar för att svenska kvinnor lagligen skall ”få” ge bort sina barn, alternativt sälja sina barn på ”marknaden” (så kallat surrogatmödraskap) och som lobbar för att kvinnor skall jobba gratis åt män med titeln ”hemmafru”.

Ett Sverige där en litet femårigt barn blir tillsagd av dagispersonal och föräldrar att prinsessklänning bara får bäras hemma (där ingen ser) eftersom barnet i fråga har en snopp. Om barn har en snopp så får de nämligen inte bära prinsessklänning så att någon ser det, menar de vuxna. Man undrar ju vad den lille killen tänker…? Han vill ju bara vara lika fin som sina idoler, prinsessorna i Frost-filmen. Jag önskar att jag hade fått chansen att säga till pojken att han i alla fall får ha prinsessklänning på sig när han kommer och hälsar på mig. 😦

Svenska och utländska forskare som låter sig mutas av stora bolag till att presentera ”forskning” som avser att lura världens befolkning, till och med när det är vår hälsa som står på spel.

”Chokladtillverkaren Marabou uppvaktade eliten av näringsforskare i Sverige. I USA betalade sockerindustrin forskarna. 1960-talets sockerlobby lyckades tona ner att sockerrik mat kan orsaka hjärt-kärlsjukdom – istället fick vi nyckelhålsmärkning mot fett.”

Jag kan garantera er att Marabou inte är ensamma om den här typen av… affärsmetoder. Massmedia (tv, tidningar, radio) är ett annat typexempel på hur Patriarkatet sprider sin desinformation och/eller undviker, för dem, obehagliga sanningar. Allt för att sälja, allt för att lura, bedra och skapa ”normer” för hur befolkningen skall leva sina liv. Bluff, båg och bedrägeri är mer regel än undantag i Patriarkatet och hur det skadar människor (och då framför allt kvinnor och barn) har ingen betydelse, eftersom det är nödvändigt för de redan rika (männen), att bli ännu rikare och nödvändigt för de redan mäktiga (männen), att bli ännu mäktigare eller åtminstone, att få behålla all sin makt.

ALLT skall kunna säljas och köpas på den kapitalistiska marknaden. Till och med människor och då framför allt kvinnor och barn, som män uppenbarligen både kan tänka sig att köpa, sälja och tvinga för egen vinning. Marknaden måste också hela tiden utvidgas, annars går världen och Patriarkatets kapitalistiska system under. Men det finns alltid ett stopp. Stoppskylten har lyst väldigt länge och nu är det hög tid att frånta Patriarkatet makten över Jorden som de grovt har missbrukat sedan en lång tid tillbaka. För som vi feminister alltid har sagt:

Det finns inga som helst bevis för att män någonsin har velat tillvarata majoriteten av befolkningens, dvs kvinnors och barns, intresse. Det finns faktiskt bara bevis för motsatsen.

Moralen, etiken, medmänskligheten, förmågan att ta ansvar, samarbetsviljan, visheten, generositeten, omsorgen, hedern och det sunda förnuftet finns naturligt hos Kvinnan, Modern, Föräldern till oss alla. Låt ingen liten pitt inbilla er någonting annat. Nu är det dags att låta Mamma ta över Jorden, styra upp saker och ting och städa upp kaoset efter småpojkarna.

 

 

 

 

Efter Metoo konstaterar heteromän att det är de som är de verkliga offren. De säger sig nu ha blivit livrädda för att ens närma sig kvinnor.

Är det inte märkligt hur snabbt ”vanliga” svenska män snappar upp t.ex våldtäktsmäns, pedofilers, ”sex”-köpares och kvinnomisshandlares ”argument” för att tillåta sig själva och andra män, att behandla kvinnor och barn som skit? Vi har sett tydliga exempel på detta manliga beteende i Metoo-kampanjen och även när det gäller den brutala gruppvåldtäkten i Fittja.

Innan jul stack jag in huvudet genom dörren till våra manliga grannar på jobbet för att önska dem en god jul och gott nytt år. Jag vet inte hur det gick till men plötsligt hade de börjat tala med mig om Metoo-kampanjen. En av männen visade sig vara lite upprörd över kampanjen för han tror, enligt egen utsaga, att heteromän nu har blivit livrädda för att överhuvudtaget närma sig kvinnor, att det har blivit svårare för heterosexuella män att visa kvinnor sitt ”intresse”. De andra männen nickade instämmande. 🙂

????

OM det nu skulle vara fallet så … OCH….? Vadå, liksom? Det är ju jättebra om alla heterosexuella män börjar fundera på hur de istället skall ”närma” sig kvinnor för att visa sitt ”intresse”. Män måste absolut börja uppföra sig professionellt och seriöst, även mot kvinnor, ute på arbetsplatserna – så mycket har vi redan konstaterat. I annat fall kan de ju alltid låta heterosexuella kvinnor visa intresse istället.

Jag svarade gubben:

-”Ja, det är ju jättebra att män funderar över hur de bemöter kvinnor, framför allt ute på arbetsplatserna. På sina arbeten måste kvinnor få jobba i lugn och ro från manlig sexualitet och i vilket fall som helst så påverkar det ju inte dig – du är ju gift. Varför bryr DU dig?”

Mannen skruvade på sig och började istället mumla något om att män nu måste ”skriva kontrakt”. Jag avbröt honom direkt:

-”JaJAAA, män som inte kan skilja på sexuella övergrepp och flört, som inte kan skilja en villig kvinna från en ovillig kvinna eller som inte kan skilja på en kvinna och ett barn, skall nog hålla sig långt borta från både kvinnor och barn.”

Den ene mannen (vänsterman) smålog och nickade instämmande. Mannen som gjorde misstaget att inbilla sig att han skulle kunna övertala mig till att köpa hans löjliga, manliga och antifeministiska ”argument”, blev ill-röd i ansiktet och snörpte surt på munnen. Jag tänkte:

*Stackars hans fru och barn*

Det är för mig anmärkningsvärt, att många män verkar ha ett stort behov av att tala med kvinnor om den här typen av ämnen. Detta är (tyvärr) inte den enda gången som män i min närhet har inlett ”diskussioner” med mig om antifeminism, sexuella övergrepp, Metoo, Fittja-våldtäkten och liknande. Själv har jag inte längre något behov av att försöka utbilda män i feminism, kvinnohistoria, människans historia, normer, strukturer, genus eller allmän samhällskunskap, eftersom det oftast är samma sak som att tala i evighet för döva öron. Män verkar dock dras till mig som surrande, irriterande flugor och jag kan knappast vara ensam som kvinna om detta..? Ni kvinnor som bor ihop med män måste ha ett helvete med allt detta mans-tjafs…?

Det trista är ju nämligen att män sällan inleder diskussioner med kvinnor för att lära sig något (många män anser att kvinnor inte har någonting att lära ut till män, män ser sig själva som de enda ”lärarna”) eller för att föra en seriös debatt, utan snarare för att ”korrigera” kvinnors åsikter och sprida sina manliga bisarra ”argument” för varför det manliga våldet och det manliga sexuella våldet mot kvinnor och barn, skall få fortgå.

Det finns ingen gräns för hur lågt män kan sjunka i debatter med kvinnor. Det verkar som om män regredierar till barndomen då. De bara MÅSTE tjafsa emot ”mamma” med de mest barnsliga ”argument” och när många kvinnor tystnar av ren häpnad över denna uppenbara, manliga efterblivenhet, omognad och svagbegåvning, tror männen själva att de har ”vunnit” hela diskussionen. 🙂 Många antifeministiska män hävdar till och med att fenomen som våldtäkt och kvinnomisshandel är en naturlag bland män, de kallar det ”manlig biologi”. Där kan vi snacka om mansförakt och MANSHAT och att se på ALLA män som potentiella våldtäktsmän, pedofiler och kvinnomisshandlare. Inte ens vi feminister, som annars har stor kunskap och insikt om män och maskulinitet och allt illa som de gör i världen, tror så illa om män.

 

 

 

Kan vi tala om den stora elefanten i rummet, dvs den heterosexuella kvinnan?

Kvinnorörelsen, vi feminister, vet att heterosexuella kvinnor som lever i relationer med män, är svårast för oss att nå ut till. Så har det varit i alla tider. Det beror på att heterosexuella kvinnor ofta är svårt patriarkalt hjärntvättade av de antifeministiska män som de lever med dagligen, naturligtvis i kombination med den patriarkala, antifeministiska hjärntvätt som alla kvinnor utsätts för av mans-världens mycket omfattande propaganda mot kvinnor.

Även om det såklart, på ett sätt, är väldigt synd om dessa heterosexuella, mans-fjäskande påstått antifeministiska kvinnorna, varav vissa till och med MOTARBETAR kvinnorörelsen och därmed inte bara motarbetar sina egna mänskliga rättigheter utan också motarbetar jordens ALLA kvinnors och barns mänskliga rättigheter, så måste vi konstatera att dessa kvinnor är den största bromsklossen för jämlikhet och jämställdhet i världen.

Heterosexuella kvinnor är alltid den stora, klumpiga elefanten i det feministiska rummet. De är ett mycket större problem än de antifeministiska, heterosexuella männen.

De här heterosexuella, påstått antifeministiska kvinnorna är typiska Daddys Girls och naturligtvis livrädda för att ”stöta” sig med män. Det är heterosexuella kvinnor som genom sina munnar talar åt män, för män, med mäns ord. Det är kvinnor som låter män tala ÅT dem och som är blinda för hur de tillåter män att definiera dem själva samt tillåter män, att definiera alla andra kvinnor/flickor.

Men nej, bara nej.

Heterosexuella kvinnor är inte ”Kvinnan”, de ”riktiga” kvinnorna eller urtypen för ”kvinnlighet” så att säga. Långt därifrån, faktiskt. Heterosexuella kvinnor har tvärtom många typiskt manliga inlärda beteenden, ett ofta manligt tankesätt, manliga åsikter, manliga egenskaper och ofta är de typiskt ”bögiga”, både till sina sätt och till sina utseenden. Den typiska manliga ”fjollan”, i form av en kvinna. Ni fattar vad jag menar…? Plymer, peruker och smink, utstuderat vickande på rumpan, kastande med håret och ett ofta mycket översexualiserat beteende.

Vi feminister förväntas behandla den här typen av kvinnor med samma silkesvantar som vi förväntas behandla män. Den här typen av kvinnor tänker sig ofta att vi feminister, på grund av systerskapet måste särbehandla dem, trots att de alltså själva inte bara har valt att ställa sig utanför systerskapet utan också har valt att MOTARBETA systerskapet, för brödraskapets skull. Jag ser att många feminister tampas med detta problem, medan jag själv försöker vara noga med att behandla alla lika, oavsett kön, vilket jag ibland kritiseras för. Men en kvinna som debatterar med typiska manliga, dumma antifeministiska ”argument” är ju precis lika korkad i mina ögon som en man som gör detsamma. Jag tror att det är viktigt att de här kvinnorna förstår att:

Om en umgås med idioter så är risken stor, att en själv blir en idiot. Om inte annat så smittar idioters rykte av sig på en.

Ni känner alla till de här kvinnorna. Ni har, precis som jag, mött dem på internet och ni har mött dem i verkliga livet. Det är de heterosexuella, antifeministiska kvinnorna som sviker (sina) barn och andra kvinnor för mäns skull. De är kvinnor som hjälper till att sprida mäns alla lögner och antifeministiska propaganda, som försvarar och förlåter män i alla lägen oavsett vad de gör, som ifrågasätter kvinnor och barn som faller offer för mäns sexualbrott, som tycker att det är viktigt att utmåla kvinnor som ”lika dåliga” som män, som spelar ”sexuella” inför män, som fejkar orgasm och sexuell åtrå till män, som påstår att de ”gillar” att vara hushållsslavar och sexslavar åt män, som vill tvinga alla andra kvinnor att föda barn, ligga med män eller vara hemmafruar åt män, som kastar skit på kvinnor som väljer ett bättre sätt att leva, som ”skönhets”-opererar sig för ”sin egen skull”, som är ängsliga och neurotiska, som trots statistik och fakta som bevisar motsatsen, ändå tror att kvinnor och män har lika skyldigheter, rättigheter och möjligheter, som påstår sig ”vilja jobba i hemmet” åt sina män men tycker att vi skattebetalare skall betala dem lön för att serva männen, som aldrig vågar ta en debatt mot män – bara mot andra kvinnor, som gömmer sig bakom sina män i alla lägen… osv, osv, osv…

Jag har hur många exempel som helst på hur bisarrt dessa hetero-kvinnor kan bete sig men jag kan berätta om ett kvinnligt exemplar som vi råkade ut för på jobbet, för bara några månader sedan. Min chef har äntligen insett att vi är överbelastade på jobbet och beslöt därför att hyra in personal, i det här fallet en kvinnlig konsult som skulle hoppa in och jobba vid behov.

De anställda som jobbade närmast henne, märkte snabbt att privatsamtalen med hennes make blev väldigt många under en arbetsdag. Kvinnan hann knappt in på jobbet förrän maken ringde och/eller messade henne om till synes helt oviktiga saker. Hon lämnade till och med arbetsplatsen vid flera tillfällen, dvs hon lämnade byggnaden och gick utomhus för att kunna tala ostört med sin make på arbetstid. När hon inte gjorde det, hörde övriga anställda hur hon högt och tydligt svarade i telefonen med ord som ”Hej snygging, hej älskling” och ”Puss, puss, hej då älskling” när hon äntligen lade på luren. Förutom detta, märkte vi alla att hon inte klarade av arbetsuppgifterna på det sätt som sig bör, varpå min chef beslöt att avboka hennes dagar samt avvakta med att ge henne fler timmar hos oss. Givetvis har kvinnans make varit inne på jobbet och ”presenterat” sig för oss alla också. 😉

Efter bara två veckor av hennes frånvaro, fick min chef så ett oförskämt sms en sen fredagskväll från – kvinnans make! Han skrev bl.a att han ”var trött” på allt ”hattande” med timmar från vår sida och att vi ”hade gått för långt nu.”  

Min chef trodde först att kvinnans make, i fyllan och villan, hade skickat sms till fel person – hon fattade ingenting av hans sms till en början. Efter att ha talat med kvinnan i fråga, insåg min chef att vår inhyrda kvinnliga konsult hade gnällt inför sin make över att det inte blev lika mycket jobb hos oss som hon kanske hade räknat med (inga timmar utlovade från början dock). Missnöjd med detta men utan att ens ta upp det med vår chef, skickade kvinnan istället sin make för att ”skrälla upp” med vår chef. En fredagskväll (troligen på fyllan) strax innan midnatt, via sms. 🙂 Ett typexempel på en hetero-kvinna som inte ens längre kan tala för sig själv, utan som till och med skickar sin make för att ”göra upp” med hennes arbetsgivare. Jag sade till min chef:

-”Om du hade velat anställa henne så hade du nog varit tvungen att skicka hennes anställningsavtal direkt till hennes make för godkännande och underskrift.”

Vi flabbade rått, högt och elakt. Men egentligen är det ju inte alls roligt för den här hetero-kvinnan (och hennes kontrollerande make) är ju uppenbarligen svårt patriarkalt hjärnskadade. Kvinnan i fråga verkade inte ens förstå hur hon hade skämt ut sig. I hennes lilla heterosexuella hemma-patriarkat, är det kanske bara helt normalt att maken lägger sig i allt i hennes liv? Hade hon och hennes make betett sig likadant mot vår chef, om vår chef hade varit av manligt kön? Nej, knappast troligt.

Man upphör aldrig att förvånas. Världen kryllar ta mig fan av (heterosexuella) idioter.

 

 

 

Spjut-stjärnan misshandlades av sin pappa och bror. Pga att hon är lesbisk

Hur heterosexuella människor i sin vardag, bl. a går tillväga för att försöka påtvinga andra människor sin sexuella läggning:

https://www.svt.se/sport/friidrott/sunette-viljoen

Sydafrika är ett av de mest liberala länderna i Afrika när det kommer till gayrättigheter och införde till exempel som första afrikanska land könsneutrala äktenskap för elva år sedan.

Ändå utsätts hbtq-personer ofta för trakasserier, diskriminering och hatbrott.

Sunette Viljoen är en av landets främsta friidrottare med OS-silver och två VM-brons i spjut som främsta meriter.

Priset som OS-tvåan i spjut har fått betala för att komma ut ur garderoben har varit högt. Hon har blivit misshandlad av både sin far och bror. Dessutom har familjen tagit avstånd från henne.

När hon 2013 berättade för sin ursprungsfamilj och sina vänner att hon träffat sitt livs kärlek, kvinnan hon lever med i dag, möttes hon av total oförståelse från familjen, som fortfarande inte accepterar att hon är gay.

Ja, man tror knappt att det är sant att hetero-folk år 2017, tycker sig ha rätt att bestämma över andras kärleksliv? Tror heterosexuella verkligen om sig själva att de är bra förebilder för andra, trots alla fullständigt vidriga perversiteter, som vi alla vet att de hänger sig åt? Tror de verkligen att heterosexualitet skulle vara ”finare” än andra sexuella läggningar?

Jösses, alltså…? En baxnar. Självinsikten ropar på de heterosexuella…. Hallå, hallå….??

 

 

 

 

 

 

 

Patrik Hermansson, 25 år, infiltrerade den extrema högern. Det ledde honom ända in i Vita Huset i USA.

På Aktuellt ikväll intervjuades Patrik Hermansson, en svensk journalist, som har infiltrerat den extrema högerns verksamhet. Denna visade sig vara mycket omfattande, med samarbete över landsgränser i Europa och i USA. Det hela ledde honom från Sverige till London, vidare till USA och faktiskt ända in i Vita Huset.

Under ett års tid levde han under falsk identitet och tog sig in i rörelsens innersta kärna. En resa som även tog honom till USA. Resultatet: den största genomgången av den internationella rörelsen någonsin.

Hans rapport avslöjar ett nätverk där rasism, judehat och förintelseförnekande är vardag och där kopplingarna når ända in i Vita Huset.

Intervju med Patrik:

Du var undercover i en väldigt extrem rörelse. Var du någonsin rädd?

– Det jag kände oftast var en stress över risken att bli upptäckt – att råka presentera mig med fel namn, eller klanta till det med min påhittade bakgrundshistoria. Det fanns också tillfällen som verkligen var skrämmande, som när jag öppningstalade på en fascistisk konferens i Seattle. Efteråt blev jag inbjuden till en barbecue i ett hus utanför staden. Huset var som ett tempel till nazism med stora svastikor och nazistflaggor på väggarna, det fanns märkliga dockor och konstiga porslinsfigurer med hakkorsarmband, allt var bisarrt. Där träffade jag en nazistisk sekt av unga män som alla var beväpnade, som pratade om hur de skulle vilja döda antifascister och skämtade om att slänga folk i ugnar.

Sen är rörelsen läskig i sig. En gång var jag i ett rum där folk ställde sig upp och applåderade för masskjutningen på en hbtq-klubb i Orlando där 50 personer dog. Att folk applåderar för något sådant – det är skrämmande.

Med kunskapen du har fått, vad tycker du är viktigt att förstå om alt-right-rörelsen?

– Det är en väldigt social rörelse. Det är inte bara konferenser och politik. Det är barbecues, galleriöppningar, konserter, sociala tillställningar, att sitta och prata om livet. Om du är en vit man så är de här grupperna ganska välkomnande och öppna. De vill ju ha nya medlemmar.

Det är lätt att komma in, fastna där, och sen när du väl är inne blir du radikaliserad. Där inne får du vara arg, du får hata feminister och invandrare. Det är farligt att de är så bra på att uppmuntra den sidan av folk. Och det är svårt att ta sig ut när du får vänner på insidan – största delen av ditt sociala liv börjar ske inom miljön. Det är där din kompiskrets börjar finnas. Och så börjar du känna dig som en del av en liten, upplyst elit som har sett igenom alla samhällets lögner och skådat sanningen. På det sättet är det som en sekt.

Fanns det något som förvånade eller fascinerade dig särskilt med rörelsen?

– Det är som att det finns tre Sverige i deras värld: det faktiska Sverige, som provocerar dem väldigt med sin relativt starka jämställdhet, sin relativt generösa flyktingpolitik och sin socialistiska tradition. Sedan finns det den nidbild av Sverige som de är närmast besatta vid, och tar varje tillfälle att måla upp: ett land fullkomligt förruttnat av feminism och ”kulturmarxism”, ockuperat av muslimska våldtäktsmän och så vidare. Och så det mytiska svunna Sverige, så som de föreställer sig att det en gång var: ett rasrent nordiskt rike med traditionella värderingar, själva sinnebilden av germansk civilisation. De här föreställningarna om Sverige spelar en viktig roll i deras världsbild.

Läs hela intervjun med Patrik HÄR.

HÄR hittar ni mer information, bl.a om några av nyckelpersonerna i ett av nätverken: Altright.

This report explains the history and rise of the movement, uncovers the key players behind it, and examines the way in which their network operates on a global scale.

Daniel Friberg är en av nyckelpersonerna:

Daniel Friberg Högerextremist

Swedish far right publisher and activist Daniel Friberg is arguably Europe’s most prominent alt-right figure. Friberg has a long history of political extremism and after a number of criminal convictions – including for weapons offences – he became involved with the nazi National Alliance as well as Swedish Resistance.

As he grew older, Friberg distanced himself from the more openly nazi scene and eventually adopted a more “metapolitical” approach which, as he himself describes, is “about affecting and shaping people’s thoughts, worldviews, and the very concepts which they use to make sense of and define the world around them”.

In January 2017, Friberg became a co-founder of AltRight Corporation, a merger between Richard Spencer’s National Policy Institute, Arktos Media and alt-right Scandinavian media platform Red Ice Creations. The new group has a single board and an office in central Washington DC.

Friberg is the European editor and sits on the Board of Directors alongside Richard Spencer, Henrik Palmgren, William Regnery and Tor Westman.

En sak får man säga om extremhögerns män i alla fall? De har visat sig vara väldigt duktiga på att nätverka över gränserna, att sprida sin propaganda världen över och europeiska män har visat sig vara både lättpåverkade och lättlurade av dessa, oftast amerikanska lobby-grupper, nätverk och så kallade tankesmedjor.

Den som undrar vad som har hänt med våra svenska män, som bl.a suttit på internet och hatat kvinnor, invandrare och feminister det senaste decenniet (minst!), behöver inte undra längre. Den som undrar hur det kommer sig att högern plötsligt har vunnit val efter val ute i Europa, behöver inte heller undra längre. Det kallas propaganda. Amerikansk propaganda.

Det är inte klokt hur lätt det är för (makt-) män att påverka andra män? När Patriarkatet talar till män, blir de helt bortkollrade och kan nedlåta sig själva till vad som helst.

 

 

Vikinga-Systrar! Förbered er på Den Största Kuppen genom tiderna.

Med tanke på männens krigsövningar i Sverige i dagarna – ni minns väl vad Maria-Pia Boëthius skrev i ETC?:

”Bästa sättet att återföra män till maktordningen och krossa kvinnors frigörelse har alltid varit att starta krig.”

Ni kanske också minns det här inlägget i bloggen från 2011?:

”Susan Faludi beskriver i boken ”Den amerikanska mardrömmen: bakhållet mot kvinnorna” (2009), hur kvinnor i USA som motsatte sig invasionen väckte så stark ilska bland män att det ansågs befogat att ”släpa dessa naiva kvinnor i håret till World Trade Center så att de vaknade upp”. Attackerna den 9/11 spädde på genusstereotyperna även i väst, det antogs t.ex. att människorna som överlevt terrorattacken skulle värdera sina liv annorlunda bl.a. genom att ingå fler äktenskap och prioritera familjen, ”nu går vi tillbaka till gamla hederliga värderingar”. Detta ansågs i synnerhet gälla kvinnor.

Att färre kvinnor stöder USA:s invasion har fått långt mindre uppmärksamhet i medier, i kampen mot terrorism finns ingen plats för en lullig och utopisk feminism. Nej, denna kamp är männens kamp om nu (vissa) kvinnor envisas med att vara så motvalls. Kriget mot terrorn är ett krig på många plan där genusmarkörer på alla sätt är närvarande.”

Jag vill uppmana alla feminister, feministiska organisationer och andra kvinno-organisationer/föreningar i hela Skandinavien, att förbereda er.

Vid ett eventuellt försök av makt-männen att destabilisera Sverige och sannolikt hela Skandinavien, genom t.ex krig, måste vi utnyttja detta manliga kaos på ett sätt som inga andra kvinnor någonsin tidigare har gjort.

Historien bör ha lärt alla kvinnor att det inte fungerar att tala galna män tillrätta varför vi, om värsta scenario inträffar, tyvärr kommer att tvingas sänka oss till mäns lägre nivå. Ett visst mått av våld, barbari, icke-demokrati, stöld, bedrägeri, hänsynslöshet och blodutgjutelse kommer att krävas av oss men vi måste göra vad som är nödvändigt för mänskligheten, hela planeten, allt levande på jordklotet och för kommande generationer – barnen.

Hur gör vi?

Kort och koncist – vi måste kuppa till oss makten och vilket tillfälle är bättre att göra detta på, än när det råder manlig, samhällelig och total kaos/systemkollaps? Det är då vi Vikingar återigen skall visa omvärlden vad vi går för.

Så gör er redo Vikinga-Systrar! Samverka, planera, infiltrera, sky inga medel och låt oss tillsammans krossa patriarkatet, en gång för alla. Låt oss göra Skandinavien till ett matriarkat. Se upp med Daddys Girls*, ofta högerkvinnor som omger sig med män och som alltid är lojala med patriarkatet. Visa dem ingen särskild hänsyn på grund av deras kön och räkna alltid med att de kommer att hugga er i ryggen, om någon man säger åt dem att göra det.

Gudrun – gör dig redo att inta din rättmätiga plats som landets första kvinnliga ledare. Gör din feministiska armé redo att bära dig fram till tronen.

 *Daddys´s Girls är trevliga, anpassliga, ”kultiverade”, artiga, värdiga, kuvade, beroende, rädda, själlösa, osäkra, bekräftelsesökande kvinnor som känner sig säkra bara med Big Daddy i beredskap, med en stor stark man att luta sig mot och ett fett hårigt ansikte i Vita Huset.

Daddy´s Girls som är för fega att möta den vidriga sanningen om vad en man är, om vad Daddy är; som har gjort gemensam sak med svinen, som har anpassat sig till primitivismen. Daddy´s Girls som känner sig bekväma med det, som inte känner till något annat sätt att ”leva” och som har reducerat sitt förstånd, sina tankar och sin synförmåga till mäns nivå, som pga sin brist på känsla, fantasi och förstånd bara är värda något i ett manligt ”samhälle”, som kan få en plats i solen – eller snarare en plats i slemmet – bara som tröstare, ego-peppare, avspännare och avelsdjur.”

Daddy´s Girls – som alltid är spända och lättskrämda, ocoola, icke-analytiska och saknar objektivitet – uppskattar Daddy och därmed andra män, på grund av sin uppväxt i skräck (”respekt”).”

Daddy`s Girls är visserligen inställsamma kuk-slickare som hatar sig själva men detta har sin grund i deras olyckliga historia i patriarkatet.”