Nu när nazismen har återuppstått, de högerextrema partierna runt om i världen vinner politisk mark och man till och med i Sverige har börjat åsiktsregistrera, trakassera och förfölja politiska meningsmotståndare som t.ex journalister och feminister samt andra grupper av människor (romer, muslimer, homosexuella etc), kan det vara läge att studera de metoder som Hitler och hans anhängare använde för att komma till makten och krossa politiskt motstånd.
Zersetzung (en form av psykologisk krigföring (psychological warfare):
Zersetzung served to combat alleged and actual dissidents through covert means, using secret methods of abusive control and psychological manipulation to prevent anti-government activities. People were commonly targeted on a pre-emptive and preventative basis, to limit or stop politically incorrect activities that they may have gone on to perform, and not on the basis of crimes they had actually committed. Zersetzung methods were designed to break down, undermine, and paralyze people behind ”a facade of social normality” in a form of ”silent repression”.
I modern tid beskyller många Stasi för Zersetzung, medan många andra menar att det var en psykisk terror-metod som utarbetades av nazisternas psykologer/psykiatriker/läkare och som främst användes av nazisterna. Man kallade det ”slow murder”, långsamt, tyst mord. Man ville få offren att ta livet av sig, bli inlagda på mentalsjukhus eller satta i fängelse och/eller utveckla fysiska och psykiska stress-sjukdomar som slutligen skulle leda till snabbare död (stroke, hjärtinfarkt osv).
The goal of Zersetzung is the fragmentation, paralysis, disorganization, and isolation of the hostile and negative forces, in order to preventatively impede the hostile and negative activities, to largely restrict, or to totally avert them, and if applicable to prepare the ground for a political and ideological reestablishment.
https://www.targetedjustice.com/gangstalking—training-manual.html
Den psykologiska terror-manualen av Zersetzung och Gangstalking (offren kallas här ”Targets” (måltavlor):
Ständig övervakning 24/7/365:
Operations in general are of the “active surveillance” type. Passive surveillance is watching a target covertly, to obtain information about the target. Active surveillance can include information gathering, but it (also) includes the agent making the target aware they are under surveillance. Beyond active surveillance, agents perform acts to keep the target uncomfortable, around the clock.
I modern tid, med all den tekniska utrustning som finns, kan övervakningen av offren ske med avancerad teknisk utrustning (dold spionutrustning, hackade datorer/telefoner, gps-spårning av bilar, drönare etc). Till en början övervakades offren i Nazi-Tyskland i det dolda, i syfte att kartlägga deras vardagliga rutiner och sociala nätverk. Därefter gjordes övervakningen öppet – syftet var då att få offren att inse att de var övervakade och spionerade på dygnet runt (för att den psykologiska tortyren skulle ha någon verkan) och offren skulle framstå som ”paranoida”.
Sabotage/skadegörelse:
Physical sabotage is an especially effective form of punishment when it is carefully limited to low value items, below the value where police will take the report seriously. For example, burning a target’s house down, or even stealing an expensive appliance, would bring official investigators into the picture, so that is not done. It is very important to apply punishment by way of a large number of small value sabotage acts, because that makes it look like the target is forgetful, exaggerating, or in some cases even delusional, if they complain about many cases of small value damage. Sabotage is very important in that it lets the target know they are totally helpless to stop it, and can’t even complain about it effectively without appearing mentally ill.
Exempel på sabotage/skadegörelse som utförs i ”liten skala” så att det blir svårt att polisanmäla:
-Entering a vehicle, or home, and changing control and radio settings.
-Replacing window washer fluid with water, possibly destroying the system in winter.
-Scratching the paint on the target’s vehicle, scratching furniture and valuables.
-Tire sabotage, from removing some air right up to slashing a sidewall if authorized by the Center.
-Removing substantial amounts of oil, transmission fluid or antifreeze but not enough to cause catastrophic failure.
-Moving things around inside the vehicle to show the target someone got in.
-Unlocking the vehicle and leaving it unlocked, possibly even with door open.
-Moving furniture or carpets around fairly frequently to show the target someone was there.
-Stealing low-value items, especially items like scissors which can be easily misplaced, keeping them until the target replaces the item, then return the missing item, often in a place the target checked.
-Stealing important papers, especially those which will cost money to replace.
-Stealing irreplaceable photographs.
-While target is at work, remove mail from their box and toss it around. Repeatedly making wall pictures crooked.
-Setting clocks to the wrong time.
-At work, removing screws from the target’s office chair, or at home dinner table leaving only one screw of four, left to tilt the table with china.
-At work, damaging or destroying (if not extremely obvious) a target’s work from a previous day, (for example), the computer is broken again possibly worse.
-At work, replacing current copies of computer files with an older copy- particularly serious if target is a computer programmer.
-At work where the target is responsible for materials (that) can’t be locked up, sabotage or with special permission from the Control Center steal the material.
Förtals- och smutskastningskampanj i syfte att rasera offrets rykte/förtroende, såväl yrkesmässigt som privat:
Sabotaging the target’s reputation- and all that goes with it, such as ability to earn a living, business and personal relationships- is a very special operations category. “Rumours” consist mainly of lies.These people listed below can be approached and given information which will cause them to make the target’s association with them uncomfortable, or break off all contact with the target.
-Business contacts.
-Supervisors.
-Co-workers.
-Casual social contacts, such as clubs a target may be a member of, or a group that frequents a bar where the target is a patron.
-Friends.
-Local fraternal organizations- they are motivated by the public service, and are an excellent source of assistance in keeping the target under surveillance, and participating in the punishment phase as well.
-Store staffs at places the target shops.
-Target’s landlord.
-Target’s neighbors.
-Tradesmen who are likely to service the target’s home, car, or business.
-Bus drivers on the target’s route.
-Local children.
-City employees, including emergency medical technicians, ambulances.
-Homeless shelter staff and residents where applicable.
-Family members (surprisingly, many are ready to believe negative information.)
-Especially, personnel at places the target applies for work.
How intensely (these sabotage operations are carried out) is governed mainly by the need to prevent the target from (learning) that the negative rumors are being spread. The goal is to keep negative information covertly flowing into the community, in such a way that those receiving the information aren’t likely to tell the target. One might think that friends and family members would instantly notify the target and side with the target. Fortunately, experience shows that co-opting friends and family is surprisingly easy, once they are informed about the target’s criminal record.
Förtals- och smutskastningskampanjen påbörjades långt innan offren själva insåg att de blev förtalade. Man kontaktade i smyg familj, vänner, kollegor, arbetsgivare, grannar etc och beroende på vem man ville övertyga, varierade historierna om offren. Man porträtterade kanske offren som ”psykiskt sjuka” eller ”drogmissbrukare”. Eller som varandes en ”brottsling” som ”polisen har span på”. Judar och andra grupper av människor hade redan avhumaniserats offentligt så det krävdes inte mycket för att få folk till att delta i denna psykiska terror. Målet var att totalt isolera offren från hela deras sociala nätverk (familj, vänner, arbete…) för att framkalla känslan av hjälplöshet, frustration, misstänksamhet och ensamhet och på så sätt lättare ”komma åt” offren men även få dem att framstå som ”konstiga”.
Exempel på ”straff”, i syfte att skapa problem i vardagen, orsaka ekonomisk skada för offren etc:
The key to successful punishment by trades people is that while the target is very likely to know they are being punished, these punishment acts must appear to the general public as “life’s normal breaks.”
-Repair trades people can keep “getting it wrong” necessitating many recalls, be late, be messy, over-bill the target, and even damage things which were OK. This is especially effective in the automobile repair trade.-Medical lab technicians can substitute blood samples, or otherwise falsify results making the target appear to have absolutely no reason for their complaints.
-Police can frequently pull the target over for frivolous reasons.
-Telephone and cable TV technicians can re-route legitimate calls to the target’s number in large numbers, and this will cause the target to get very angry with these totally innocent callers.
Hantverkare, bilmekaniker etc kunde överdebitera offren, skapa problem som inte fanns tidigare, försena arbete eller förstöra/sabotera saker med flit. Affärsinnehavare och deras personal kunde ge sämre service och ha en allmänt fientlig attityd till offren. Polis kunde stå parkerade eller dyka upp överallt runt offren och sätta i system att stoppa offren i poliskontroller.
Störa hemfriden, tryggheten i hemmet:
Punishing the target at the target’s (home) is essential for effectiveness of secret service operations. If the target were punished in the community but was allowed sanctuary in their home, the creation of a “prison without walls” would not be complete.
Homes or apartments are occupied by neighbors of the target who have offered to cooperate in punishment of the target.
Exempel:
-Noise. Noise must be of a type which the general public deems “normal.” Remember that the goal is to have the target aware they are being punished, but not be able to convince anyone else that that is the case.
-Frequent squealing of tires near target’s home.
-In apartments, frequent drilling into a scrap of wood or masonry held against the target’s wall, floors or ceiling as if “working.” Alternatively, hammering.
-Knocking on the door for frivolous/nonsensical/wrong address reasons. Especially effective when the target is in bed or having a meal.
-Terrifying the target’s pet.
-Wounding or killing the target’s pet.
-Killing domestic animals or wildlife and leaving them on the target’s doorstep.
-Cooperating police departments can visibly watch the target’s home. Possibly being parked in front of the home when the target returns, repeatedly.
Att involvera offrens grannar var nödvändigt för att den fysiska övervakningen och förföljelsen skulle kunna ske och för att undvika att offren fick en fristad i hemmet från trakasserierna. Man kontaktade och övertygade grannar om att offren måste ”hållas koll på” av olika påhittade anledningar. Inför grannarna framställde man det t.ex som att de gjorde en ”god samhällstjänst” (man fick dem t.ex att känna sig som viktiga ”agenter”) och/eller att de måste övervaka och spionera på offret av ren ”omsorg”, alternativt att offren var ”misstänkta brottslingar”. I takt med att allt fler illasinnade rykten spreds om offren, ökade grannskapets ilska och/eller nyfikenhet, vilket gjorde att de kunde rättfärdiga inför sig själva att trakassera andra människor på de mest fasansfulla sätt. Många fick betalt för besväret eller blev själva hotade och utsatta för trakasserier. Andra njöt av känslan att tillhöra en ”grupp” och de med sadistisk läggning njöt av att orsaka andra skada.
Övriga terror-metoder:
-Punishment of people who side with and help the target. Friends, family members, and citizens who do not place a high value on community sometimes help targets.
-Target bank accounts can be disrupted in ways which do not give the target cause to involve law enforcement.
–Organized Stalking/Electronic Harassment.
Organiserad gangstalking innebär även att man satte i system att låta flera involverade gangstalkers förfölja offren överallt, dygnet runt. Man höll noga koll på när offren lämnade sina hem, vart de tog vägen, vilka personer de träffade, vilken mat de köpte i affären, vad de hade för kläder på sig och när de kom hem igen. Förföljelsen gjordes i syfte att göra inbrott i offrens hem när de inte var hemma men framför allt ville man orsaka svår stress och trauma hos offren, skapa ett ”fängelse utan väggar” där offren hade x antal vilt främmande övervakare som registrerade deras minsta rörelse, i och utanför hemmet.
Andra metoder kunde t.ex vara att låta gangstalkers köra eller promenera förbi offrens hem ”i karavan” och/eller arrangera kampanjer där man körde förbi vissa tider på dygnet och slängde sig på tutan. Man förgiftade offrens vattenbrunnar, förgiftade deras mat och dryck, husdjur, växter och många andra sinnessjuka saker. Man arrangerade ”olyckor”.
Brighting:
Syftade till att ”belysa” offren med strålkastare/lampor. Detta kunde göras genom att rikta strålkastare mot offrens hem, lysa med ficklampor in genom deras fönster eller lysa dem i ansiktet vid möte osv.
Boxing:
Syftade till att ”stänga in” offren. Detta kunde göras med bilar, saker och människor. Man kunde t.ex parkera sina bilar runt offrets bil för att försvåra för offret att ta sig ut ur bilen eller köra därifrån, alternativt bara sitta i sina bilar och stirra ut offret.
Crowding:
Syftade till att samla folk runt offren och kränka deras personliga space. Det kunde t.ex ske i affärer där till synes främmande människor för offren, ställde sig nära runt omkring offren och ”var i vägen”.
Calling out:
Syftade till att få offren att känna sig utanför och avhumaniserade. Främmande människor ropade, viskade eller skrek ut förolämpningar till offren överallt. Tanken var att offren skulle möta fientlighet var de än befann sig.
Nazisterna och deras team av ”medicinsk expertis” (läs: de sadistiska psykopaterna) visste naturligtvis att den psykiska terrorn skulle ha effekt på offren (vilket sedan användes mot offren för att påvisa ”psykisk sjukdom”) men man ville studera vilken, och hur snabb effekt den psykiska tortyren hade på offren så offrens dagliga ”mående” rapporterades till högre makt. Av den anledningen var det viktigt att personerna runt omkring offren hade chans att titta på dem på daglig basis (spionera, övervaka deras mående) och att offren hade folk som de trodde att de kunde anförtro sig åt (som givetvis sedan rapporterade allt som offren berättade om terrorn och hur de mådde av att utsättas för den).
“The point of the program is to have maximum psychological effect and leave the minimal amount of evidence”
Många utsatta människor (de utpekade måltavlorna) tog livet av sig av denna psykiska Nazi-tortyr som inte gick att komma undan, ens om de flyttade. Andra hamnade inom psykiatrin, klassades som ”paranoida” och medicinerades tungt. Andra slog tillbaka mot terroristerna och fängslades. Många miste sin försörjning och blev hemlösa och många dog i förtid av stressrelaterade sjukdomar, alternativt ”osynlig” förgiftning och till och med av diverse biologiska vapen.
Det kallas även ”no touch murder”. Att begå (mass-) mord utan att ens behöva vidröra offren fysiskt.
NoBoyToy 