Sexköpslagen och abortlagen

Det är alltid en god idé, för att synliggöra förtryck, orättvisor, ojämlikhet, ojämställdhet, maktutövande och diskriminering, att vända på steken. Vilket jag gjorde i detta inlägg HÄR, gällande motståndet mot kvinnors aborträtt i världen.

Med sexköpslagen sattes Sverige på världskartan med ett helt nytt (och givetvis korrekt och rättvist) tänkande kring detta enorma samhällsproblem ute i världen. Istället för att behandla de utsatta, prostituerade och traffickerade unga kvinnorna och barnen som kriminella, vilket man gör i många andra länder, markerade vi svenskar tydligt var skulden och ansvaret hör hemma, dvs hos hor-karlarna.

Det vore logiskt att göra detsamma med abortlagen.

Horkarl

Heterosexuella män, pedofila män och våldtäktsmän bör alltså lagligen göras ansvariga för alla aborter som de, de facto orsakat, när de gjort kvinnor gravida mot deras vilja. Och varför stanna där? Alla ofrivilliga, men ändock fullföljda graviditeter som män bär ansvaret för, bör män åtminstone betala höga skadestånd för.

Jag föreslår alltså att vi kopierar abortlagarna från t.ex USA men att vi vänder på steken.

MÄN, inte kvinnor, skall bli fängslade för barnamord/dråp, om de har befruktat en kvinna mot hennes vilja och på så sätt tvingat henne till att göra abort. Väljer kvinnan att ändå fullfölja graviditeten som mannen har tvingat på henne, skall han dömas till fängelse och högt skadestånd, eftersom kvinnans (och barnets) hela liv och framtid har påverkats på grund av mannens sexuella nöje/slarv/bekvämlighet. Allt liv börjar med befruktning.

Jag föreslår att de partier som har uttryckt abortmotstånd i Sverige, t.ex Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna, lägger dessa nya lagförslag. Lämpligast vore om Kristi Brud tog tag i detta, i egenskap av kvinnlig partiledare.

Sarah Havernaas ska forma KD:s feminism – jobbade mot abort (expressen.se)

Människovärde – som är en sammanslagning av organisationerna Provita och Ja till livet – driver opinion mot dödshjälp, abort och för samvetsfrihet. Enligt information från deras sajt anser man att ”allt mänskligt liv är lika mycket värt från befruktning till en naturlig död”. Från 2017 till våren 2019 satt Sarah Havneraas, i dag ordförande för KD:s kvinnoförbund, ledamot i Uppsalas kommunfullmäktige och med i partistyrelsen, som ledamot i organisationen. Innan det, 2013, satt hon som vice ordförande i den abortkritiska ungdomsorganisationen ”Älska livet”. Enligt Dagens Nyheter har Sarah Havneraas skrivit texter för Provitas nättidning Liv & Rätt. Hennes namn har i efterhand tagits bort från artiklarna. Varför vet inte Sarah Havneraas. Hon vet heller inte hur många texter hon skrivit. Sarah Havneraas säger i dag att hon inte håller med Människovärdes åsikter. Organisationen anser bland annat att allt liv börjar vid befuktning.

Kvinnor och barn – det nya guldet

Adoptionsstopp efter rapport om stulna barn | Aftonbladet

Utred transnationella adoptioner! – Dagens Arena

En statlig utredning i Nederländerna visar på att barn har blivit stulna eller köpta från sina förstaföräldrar. 

Den holländska statliga utredningen har undersökt adoptioner från länderna Bangladesh, Brasilien, Colombia, Indonesien och Sri Lanka som genomförts mellan åren 1969 och 1998. I Sverige finns det ca 60 000 transnationellt adopterade.

Gemensamt för samtliga länder är att adoptioner genomförts utan förstaföräldrarnas underskrift. Eller att domslutsbeslut grundats på falsk bakgrundsinformation då dokument vid första anblick sett korrekta ut. Förstaföräldrar har blivit lurade och manipulerade. Barn har kidnappats och korruption har förekommit. Chile är det enda land som har uppmärksammat oegentligheter och gjort en utredning. 

Om de stulna barnen i Chile (äldre artiklar):

Brottsmisstankar kring 371 adoptioner från Chile | Aftonbladet

Chilenska myndigheter utreder 371 fall av misstänkt olagliga adoptioner från Chile till Sverige på 70-talet och 80-talet. Barnen ska ha förts bort mot sina biologiska föräldrars vilja.

Maria Diemar och hennes bror är två av de barn som togs från sina föräldrar utan deras vetskap och är enligt SVT två av de fall som utreds.

– Varken min eller min brors mamma har skrivit under några papper där de avsäger sig vårdnaden av oss, säger Maria Diemar till SVT.

Hon och hennes bror har olika biologiska föräldrar, men hamnade i samma familj i Sverige, vilket enligt Maria Diemar pekar på hur omfattande brottsligheten varit.

– Hur sannolikt är det att två stulna barn från olika familjer i Chile hamnar i samma familj i Sverige?, säger hon till SVT.

Maria Diemars bror dödförklarades i Chile efter att han blivit bortförd till Sverige. Först 40 år senare fick hans mamma reda på sanningen.

Regeringen tar de stulna barnens situation på största allvar (expressen.se)

För närvarande pågår en stor brottsutredning i Chile kring de internationella adoptionerna under 1970–90-talen. 

Sedan tidpunkten för de adoptioner som för nuvarande utreds skedde så har andra regler och internationella konventioner trätt i kraft som syftar till att säkra att adoptioner sker på ett tryggt och lagligt sätt. Sverige har ratificerat Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Grundläggande i konventionen är att staterna har ansvar för att barnets bästa beaktas i varje del av adoptionsprocessen. Konventionen ska genom vissa garantier mellan de anslutna staterna bland annat förhindra bortförande eller handel med barn i samband med internationella adoptioner.

Australien (äldre artikel):

Stulna barn adopterades i Australien | Nyheter | Expressen

Australier kan ha adopterat minst 13 indiska barn som rövats från sina föräldrar. En adoptionsbyrå i Indien har gett barnen nya namn och förfalskat deras bakgrund. Alltsammans kompletterat med porträtt av påhittade mödrar som påstås erbjuda dem till adoption…

En människorättsjurist i Indien uppger att beräkningsvis 30 av 400 adoptionsbarn, som anlänt till Australien under de senaste tio till 15 åren, ingått i handel med barn.

Kapitalismens vidriga ansikte. Allt kan köpas och säljas på kapitalismens marknad. Kvinnor, barn, män, djur, mänskliga organ. Kvinnor och barn kidnappas för att säljas på marknaden, oftast som sexslavar åt heterosexuella män och pedofiler som vill använda dem för det egna sexuella nöjets skull, dvs våldta dem. Barn kidnappas även för att säljas via adoptionsbyråer, främst till heterosexuella par som vill ha barn. Människor mördas för att någon vill ha deras mänskliga organ.

Notera egoismen: ”Vill”. Någon vill ha. Vill ha. Vill ha. Vill ha.

Här kan man enkelt konstatera att efterfrågan är större än utbudet. Det finns alltså inte tillräckligt många mammor som vill sälja sina barn och det finns inte tillräckligt många kvinnor som vill prostituera sig för att tillfredsställa efterfrågan – alla de som ”vill ha”. Då ser man helt enkelt till, i det kapitalistiska systemet, att skaffa fram varorna som efterfrågas, genom att stjäla (kidnappa) dem eller till och med mörda dem.

Min åsikt är att adoptioner måste förbjudas, världen över. Barn är inte varor. Det är inte kvinnor heller, varför även bordeller, ”sex”-köp, pornografi etc måste förbjudas. De som ”vill ha”, får helt enkelt vänja sig vid att man inte kan få allting som man kanske önskar sig i livet och definitivt inte andra människor att roa sig med, för det egna höga nöjets skull.

Kvinnor, men kanske framför allt barn i framtiden, är det nya guldet på den kapitalistiska marknaden. De nya slavarna.

Den som trodde att slaveriet var avskaffat, trodde helt fel. Slaveriet är mer omfattande än det någonsin har varit i världen, men idag kallar man det oftast ”sex” eller ”trafficking”. Det låter ju inte lika illa.

Sen kan ni väl alla fundera en stund kring det som hänger ihop med adoptioner, nämligen aborter….?

The Paedophile Next Door

Det händer ibland att svenska tidningar skriver om att sexualbrotten mot barn har ökat kraftigt. Inte minst under pandemin. Man talar då främst om sexualbrotten mot barn som sker via internet. Sanningen, som jag vågar påstå att alla länder i världen nu är medvetna om, men sällan talar högt om, är att sexualbrotten mot barn inte bara ökar kraftigt – de formligen skenar. Man talar alltså även i detta fall om en pandemi (bland män).

Jag vet inte om ni har sett den norska dokumentären på SVT om pedofilerna i Norge? Om inte, så kan jag rekommendera den. Både pedofiler och offer intervjuas. Men idag tänkte jag också rekommendera en dokumentär som beskriver pedofil-läget i Storbritannien och här intervjuas både pedofiler, offer, polis, forskare och psykologer. ”The Paedophile Next Door”:

The Paedophile Next Door (True Crime Documentary) | Real Stories – YouTube

Resumé:

Forskare och psykologer i UK har, till min stora förvåning, först nu (?) börjat inse att alla pedofiler inte begår övergrepp mot barn. Själv har jag aldrig ens tänkt tanken, att alla pedofiler skulle vilja göra det. Självklart är risken stor men inte alla heterosexuella män, kan tänka sig att våldta kvinnor heller. För mig, är det väldigt märkligt att det finns folk, till och med forskare och andra förstå-sig-påare, som har trott eller som tror det?

Hur många av er tror att alla pedofiler våldtar barn?

Minst 70-80 % av alla sexuella övergrepp mot barn i UK, sker inom den närmaste familjen. 1 av 6 barn i UK kommer, innan de har fyllt 16 år, att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. 1 av 4 flickor och 1 av 8 pojkar. Det är siffror som verkar stämma ganska bra överens med, hur läget ser ut i Sverige. Dock skall vi komma ihåg att mörkertalet är stort pga att både offer, samhällen och framför allt förövarna, ogärna talar om övergreppen. Förövarna är nästan uteslutande män, oftast barnens pappor eller styvpappor, bröder eller t.ex farfar/morfar.

Pedofilen Eddie

I dokumentären medverkar en pedofil (Eddie) utan att maskera sitt ansikte. Eddie drog slutsatsen, när han var i 20-årsåldern, att han är pedofil. Han menar att det var porren som fick honom att inse att han tänder sexuellt på barn (mellan 4-6 års ålder). Men Eddie är inte bara pedofil – han är även heterosexuell. Han tänder alltså sexuellt på kvinnor i alla åldrar, dock är det barn som är den primära preferensen. Eddie hävdar bestämt att han aldrig har haft några sexuella kontakter med barn, att han inte vill begå övergrepp mot barn därför att han förstår att sexuella övergrepp, skadar och traumatiserar barn. Han har heller inte dömts för sexualbrott mot barn.

Eddie menar att folk i allmänhet tror att ALLA pedofiler begår våldtäkt mot barn och att pedofiler av den anledningen dras över en och samma kam, utmålas som monster och utsätts för hat och förakt i samhället. Insikten om att han är pedofil, plågade Eddie. Han blev deprimerad och försökte ta sitt eget liv. Han har länge försökt att få hjälp med sina sexuella fantasier om barn och först nu, efter väldigt många år, har samhället erbjudit honom hjälp. Eddie menar att, för att få stopp på de skenande sexualbrotten mot barn, måste folk börja tala med, lyssna på och framför allt erbjuda pedofiler, som inte vill begå övergrepp, hjälp.

Eddie har inte haft någon kontakt med sin mamma på många år (pga skam, som jag uppfattar det), men i dokumentären sätter han sig ned och skriver ett brev till henne. Han vill berätta för sin mamma, vad/vem han är. Eddie framstår faktiskt i mina ögon som ganska trovärdig i det han säger.

Sarah, offer

När Sarah var i 3-årsåldern, började hennes pappa utsätta henne för sexuella övergrepp. Pappan manipulerade sitt barn genom att säga att det var ”deras hemlighet” och genom detta försökte han få sin lilla dotter att känna sig ”speciell” för honom. Pappan våldtog Sarah regelbundet tills hon var runt 12 år gammal, då någon slog larm om vad som pågick i (hetero- eller pedofil-?) familjen. Hon omhändertogs och skickades till ett familjehem som, enligt Sarah, var ”infiltrerat av pedofiler”. Det var pedofiler, ”som gjorde vad de ville med henne”. De sexuella övergreppen fortsatte alltså. Hon säger att hela hennes barndom var ”abuse, abuse, abuse”.

När Sarah var 16 år gammal, dömdes hennes pappa till 8 års fängelse för den skada och det trauma han orsakade henne som barn. Han dömdes och fängslades samma dag som hon fyllde 16 år och Sarah säger att ”det var den bästa födelsedagspresenten hon kunde få”. Pappan var ”äntligen ute ur hennes liv”. Idag jobbar Sarah inom det sociala. Hon har vigt sitt liv åt att försöka hjälpa andra utsatta barn.

James, psykolog och forskare

James har studerat pedofilers hjärnor och han menar att han kan se en viss skillnad i hjärnfunktionen mellan en pedofil man, och t.ex en heterosexuell man. Skillnaden, menar han, skulle bero på vilken del av hjärnan som aktiveras, när män träffar barn. Han talar om Paternal Instinct och Sexual Instinct (fadersinstinkt och sexuell instinkt) och har kommit fram till att pedofila män, när de ser ett litet barn, aktiverar den sexuella instinkten i hjärnan, istället för fadersinstinkten, vilket då skulle skilja pedofila män från män med andra sexuella preferenser. James tror bestämt att pedofili är ett neurologiskt problem och ett resultat av biologi, dvs att pedofiler föds som pedofiler.

Sarah, forskare specialiserad på pedofili

Sarah har studerat gruppen pedofiler under många år. Hon menar att det finns pedofiler som enbart tänder sexuellt på barn men att det finns en stor grupp pedofiler, som dessutom har andra sexuella preferenser mot vuxna. En pedofil kan alltså även vara homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Sarah har också upptäckt att det finns en väldigt stor grupp pedofila män, som aldrig har haft några sexuella kontakter med barn, som inte vill ha det därför att de absolut inte kan tänka sig att utsätta barn för övergrepp. Det är en grupp ”laglydiga pedofiler”, enligt Sarah, som tidigare har varit en ”gömd” grupp. Sarah menar att, istället för att demonisera gruppen pedofila män i samhället, måste vi inse att det inte finns någon bot för dem och istället erbjuda dem hjälp, för att förhindra dem att begå faktiska övergrepp mot barn. Sarah menar att detta, som hon har kommit fram till i sin forskning, är mycket kontroversiellt och att hon kan ha förlorat sitt jobb på grund av det.

Jonathan, polis

Jonathan har jobbat länge inom polisen med sexualbrott mot barn. Han väljer ordet ”epidemi” när han beskriver hur sexualbrotten mot barn, fullständigt har exploderat i det brittiska samhället. När polisen, för många år sedan, började upptäcka de organiserade pedofilringarna, upptäckte de även att dessa pedofila män delade fotografier och, på den tiden, videofilmer med varandra. Det vi idag kallar barnpornografi, alltså. Jonathan säger att han fick en ”chock”. Det var filmade och fotograferade våldtäkter mot allt från nyfödda barn, till barn i övre tonåren. Idag har vi dessutom internet och Jonathan uppmanar därför alla föräldrar att noga hålla koll på, vad deras barn gör på internet.

Ian, offer

Ian beskriver sig själv som barn, som en glad och social liten kille från ett välbärgat hem. Allt förändrades när han började på en internatskola som långt senare, avslöjades vara en pedofilring. Det har tagit Ian mer än 30 år, att överhuvudtaget kunna prata om de övergrepp som han utsattes för på skolan.

Det började med att rektorn (som framstod inför alla som en varm och pålitlig man och dessutom var mycket omtyckt av Ians föräldrar), gav honom mycket uppmärksamhet. Det handlade om en slags grooming från början, då rektorn visade intresse för honom, konverserade med honom, intresserade sig för honom och fick honom att känna sig speciell. Det första övergreppet inleddes med att rektorn påpekade för Ian, att det är viktigt att tvätta snoppen under förhuden. Rektorn ville visa hur detta skall göras. De första övergreppen, beskriver Ian, hade ändå vissa inslag av omtanke, ömhet och värme från rektorns sida. Sen blev övergreppen allt värre och efter den första gången med analsex, trodde Ian att alla skulle se på honom vad som hade hänt. Han ”kunde knappt gå normalt”.

Det kallas gromning när vi talar om pedofiler. Det kallas ”uppvaktning” när vi talar om heterosexuella män.

Under många av de kommande åren på skolan, utsattes Ian för upprepade sexuella övergrepp av rektorn och också av flera manliga lärare. (År 2014 åtalades den sista läraren i denna pedofilring.)

Efter skoltiden begav sig Ian till London där han ”erbjöd sig själv” till en mängd olika män. Självdestruktiviteten ledde även till alkohol- och drogmissbruk. Ian var bara 12 år när han tog heroin första gången.

Övrigt:

Hatet mot pedofiler bland allmänheten, och då särskilt i de områden där många barnfamiljer bor, har lett till att pedofilerna har jagats ur sina hem och gått under jord. Det, i sin tur, innebär att brittisk polis får svårare att lokalisera dem (till skillnad från t.ex i USA, där många dömda pedofiler som avtjänat straff, bor tillsammans i s.k Trailor Parks). Allt fler röster verkar dock höjas, för att öka kunskapen kring pedofili samt att erbjuda pedofiler hjälp, för att förhindra att de begår övergrepp mot barn.

Det finns en stor grupp pedofila män, menar forskarna i denna dokumentär, som aldrig kommer att agera ut sina sexuella fantasier om barn, därför att de aldrig skulle kunna tänka sig att våldta barn. Samtidigt finns det en stor grupp pedofila män, som verkar t.ex för att ta bort den sexuella myndighetsgränsen. De anser helt enkelt att ”män ska få ha ”sex” med barn” oavsett barnens ålder.

Pedofilerna, även här i Sverige, fick på 60-70-talet i samband med den så kallade ”sexuella revolutionen”, mycket utrymme i pressen och sågs till och med som ganska ansedda män i maktens korridorer. Pedofili är, i modern tid, tvärtom ett socialt stigma och sexuella övergrepp mot barn anses, bland allmänheten i alla fall, vara mycket avskyvärda brott eftersom de begås mot de försvarslösa, de som inte kan samtycka, mot våra allra minsta. Förändringen kom när kvinnor och feminister protesterade mot den pedofila agendan och – inte minst – när offren för sexuella övergrepp under barndomen vågade, och tilläts, höja sina röster.

Det är lätt hänt att män, som ofta bara ser det manliga perspektivet och är blinda för alla andras, tar sig rättigheter över andra som de inte har.

År 1986 startades ”Child Line” i UK, en telefonlinje dit sexuellt utnyttjade barn kunde ringa dygnet runt och prata med experter. Man hade nu börjat uppmärksamma de omfattande sexuella övergreppen mot barn i Storbritannien och ville uppmuntra offer att träda fram. Första kvällen som telefonlinjen var öppen, tog man emot 55 000 samtal. Hur många skulle de ta emot idag, 35 år senare?

Dokumentärens titel, är värd att fundera på. Med tanke på att majoriteten av de sexuella övergreppen mot barn i världen, begås av barnens närmaste manliga familjemedlemmar, så är det kanske inte främst vår manliga granne, eller någon gubbe ute på stan som vi skall rikta vårt fokus mot, om vi vill utrota sexuella övergrepp mot barn i världen?

Vilka svenska myndigheter har egentligen samarbete med Papparättsrörelsen?

Häromdagen fick jag tillfälle att lyssna på en åklagare som har varit verksam inom rättsväsendet under flera decennier. Hon talade om mäns våld mot kvinnor och barn. Vi åhörare fick chans att ställa frågor efter föredraget och någon undrade givetvis hur lämpliga föräldrar de pappor är, som misshandlar och våldtar barnen och deras mammor? Varför skall en sådan kriminell pappa få umgänge med, och till och med vårdnad om barnen? Åklagaren gav ett svar som inte alls förvånade mig, men troligen ganska många andra åhörare:

”Utgångspunkten är att man inte har rätt att frånta en pappa hans barn.”

Jag tog min chans. Jag invände:

”Men ni skall ju jobba för barnens rättigheter – inte för pappors rättigheter.”

Hon svarade:

”Barnen har rätt till sina pappor.”

Jag kontrade:

Men varför tror ni, inklusive socialen som ni samarbetar med, att barn skulle vilja bo hos en pappa som misshandlar och våldtar dem, deras syskon och/eller deras mammor? Det har uppenbarligen hänt någonting under de senaste decennierna, som fått rättsväsendet och de sociala myndigheterna att verka för fadersrätten, istället för barnrätten? Det är barnens rätt att slippa våld och övergrepp som samhället skall verka för, inte för pappors rätt att begå brott mot barnen och deras mammor.

Givetvis fick jag inget svar, annat än lite surt snörp på munnen och då tog moderator över och tackade åklagaren för medverkan. 😦

Personligen tror jag, att inte bara sociala myndigheter har samarbete med Papparättsrörelsen i Sverige. Jag är övertygad om att även rättsväsendet, dvs domstolar, advokater, polis m.fl, har det.

Sanningen om Papparättsrörelsen skriver:

Några enstaka avvikande störda pappor? | Sanningen om Papparättsrörelsen (wordpress.com)

”För om det bara handlade om några enstaka ”avvikande” män, som de påstår i programmet, så skulle ju inte hela rättsväsendet hjälpa tiotusentals gärningsmän fortsätta misshandla och ruinera kvinnan och barnen i vårdnadstvister i decennier, utan låsa in honom och slänga nyckeln samt döma honom till miljonskadestånd för sina brott mot offren.”

Jag tycker att det är läge för mig att återkoppla till några av mina och andras inlägg om Father´s Rights Movement, aka den svenska Papparättsrörelsen, som alltså är ett samlingsnamn för olika pappa-föreningar i Sverige. De använder sig av ett begrepp som de kallar ”PAS” eller ”Föräldrapåverkan” vid vårdnadstvister.

Fler reagerar på PAS och Papparättsrörelsen | NoBoyToy (wordpress.com)

”Teorin PAS går i korta ordalag ut på att man anammar synsättet att kvinnor och mammor som anmäler våld och övergrepp ljuger för att mota undan pappan – barnet utsätts då, enligt Gardner, för PAS, eftersom pappan därmed blir ‘negativt omtalad’ eller fjärmad från barnet. En sådan mamma skall då, i ‘svåra fall’, enligt Gardners ‘teori’ om PAS, fråntas vårdnaden som istället skall övergå till pappan. Och handlar det då om en dömd förövare vilket det inte sällan gjorde i de fall där Richard Gardner blev anlitad, blir slutresultatet det (ifall domstolen tror på fadern och hans ‘expertvittne’ Gardner, vilket den många gånger gjorde) att vårdnaden går över till förövaren.

Mer om PAS och Gardner | NoBoyToy (wordpress.com)

”Om upphovsmannen,
Dr Richard Gardner har konstruerat ”PAS teorin” som gjorde honom till en
mycket förmögen man. Gardner debiterade USD 500 per timme och
rekommenderade rutinmässigt vårdnaden till sexbrottslingar, avprogrammering
av barnen och ”hotterapi” för mödrarna (vite och/eller fängelse när barnen inte
överlämnades till fadern). Gardner arbetade för att få till stånd en ändring i det
som han uppfattade som samhällets alltför moralistiska och dömande reaktioner
mot pedofiler.

”PAS förordas av män som anklagats för sexuella övergrepp och familjevåld.”

Gardner on therapy with children who are sexually abused by their father:

• Keep the child connected to the abuser

• Tell the child that sexual abuse by a father is normal

Gardner on mothers who discover that their husband is sexually abusing their child

• Help her get over her anger at her husband for sexually abusing their child.

• Encourage her to become more sexually responsive to her husband.

Gardner on fathers who sexually abuse their children

• Tell him what he did his normal

• Keep him in the home

• Help him protect himself

• Help him forget about it

PAS och pedofili | NoBoyToy (wordpress.com)

”PAS anhängare i Sverige finns främst i olika så kallade pappagrupper. Seriösa sådana borde snart börja ta avstånd från PAS istället för att framhärda.”

”2008 la sju riksdagsledamöter från Moderaterna en motion (2008/09c455) om nya vårdnadsregler. I slutet av motionen hänvisar riksdagsledamöterna till PAS. Med motionen vill de att regeringen bör vidta åtgärder för att utbilda om PAS för bland annat de socialsekreterare som handlägger vårdnadsärenden. Motionen avslogs, som tur är, men är trots allt ett bevis på att teorin om PAS får allt större spridning i Sverige.”

”Richard Gardner var en amerikansk rättspsykiater som tog livet av sig 2003 efter att kritiker, domare mfl avslöjat hans bedrägeri om sin yrkesstatus och hans starka sympatier för pedofili. Han försörjde sig uteslutande som s k ‘expertvittne’ på vårdnadstvistande fäders sida – 500 dollar timmen – ofta våldsdömda och pedofiler – riktiga kvinnomisshandlare. Han ursäktade en man som sköt ihjäl sin f d i rättssalen med att hon hade PASat honom – utestängt honom från kontakt med sina barn.

Föreningen Pappa-Barns (en utlöpare av militanta Father’s Rights movement) dolda agenda döljs nu alltså ännu mer. Att vilja införa begreppet PAS – Parental Alienation Syndrome är rättsvidrigt; dess upphovsman är just denne Richard Gardner – som t ex i år ljög om att han var anställd vid ett sjukhus och inte alls var det – dessutom strödde han pedofilvänliga uttalanden omkring sig. Nu har föreningen tagit bort hans namn från sin he msida, men tills bara för ett tag sen stod det där. De vill mörka.

Han försörjde sig och blev stenrik på att försvara pedofiler och kvinnomisshandlare och han gav ut alla sina skrifter, massor med kassettband, artiklar m m på eget förlag ”Creative Therapeutics”.

En annan koppling till mansnätverket och pappagrupper är den så kallade Rättssäkerhetsorganisationen (RO) med ordförande Johann Binninge. RO startades av våldtäktsmannen Billy Butt tillsammans med dömda Anna Sjödin, fd ordförande i SSU. Som ni kanske har läst i media, så har RO anmält åklagaren i Assange-fallet till JO? I media ”missar” man dock att upplysa allmänheten om att kriminella personer står bakom denna organisation.

Papparättsrörelsen, incest & Farrell | NoBoyToy (wordpress.com)

Det är ju så, att Pelle Billing har varit och hälsat på i Kalifornien hos pro-pedofilen Dr Richard Gardners efterträdare. Han heter Dr Warren Farrell. Pelle Billing önskar bjuda in Warren Farrell till Sverige för att föreläsa tillsammans med Pelle om sina gemensamma ”intressen” och ”mansfrågor”. Och inte att förglömma, ”pappafrågor”.

Pelle Billing: ”Vi kom överens om att målsättningen är att Warren och jag en dag ska kunna göra en gemensam turné runt Sverige och föreläsa. Farrell syns igen på amerikansk TV, och han har nyligen lett arbetet med att ta fram förslaget för en White House Council on Boys to Men. Förslaget är banbrytande, i att det vågar titta på mansfrågor utan att göra det genom en feministisk lins, och för närvarande ligger det hos president Obamas “Chief of Staff” – William Daley – som ska bestämma om förslaget får leva vidare eller inte (håll tummarna!).

Så vem är då denna, av Mansnätverket/Papparättsrörelsen i Sverige, hyllade Warren Farrell från Fathers Rights Movement i USA? Det finns massor att läsa om denne man som säger sig ha forskat i ämnet ”positiv incest”.

Pappa-barn och Alonzo | NoBoyToy (wordpress.com)

Svensk socialtjänst utan barnperspektiv | NoBoyToy (wordpress.com)

”En mamma som polisanmälde pappan för sexuella övergrepp mot sonen, fick som svar när hon undrade varför åklagaren valde att lägga ner fallet, trots tung bevisning, att ”vi får väl hoppas att din före detta make träffar en ny kvinna snart, så han får den biten tillgodosedd av henne. Då kan du lugnt lämna ditt barn hos honom igen.”

”Barn som berättar för sociala myndigheter om hur pappa har sagt att han skall döda mamma om hon lämnar honom, får till svar att ”det är sådant som man säger när man är arg”.,

”En mamma, vars make misshandlade både henne och hennes son, fick rådet av en kvinna på en socialjour att ”lyda sin man lite bättre”. En polisman sa till henne att ”det är svårt att leva i äktenskap och att hon måste få det att fungera.”

Någon som blir förvånad? | NoBoyToy (wordpress.com)

”Många lever i tron att socialtjänsten har ett barnperspektiv och alltid utgår från att barnen ska ha en trygg och säker situation. Så är inte fallet. Ofta anser dom det är viktigare att barnen får träffa och bo med sina föräldrar under vilka vidriga omständigheter som helst.” ”Vi har i inlägg efter inlägg redogjort för hur barnvåldtäktsmän och/eller barnmisshandlare får vårdnaden om sina offer. Hur kan det komma sig att så många pedofiler i Sverige får vårdnaden om sina incestoffer?

Är det fråga om korruption och rättsröta i samtliga fall? Det vet inte. Vi vet dock att det finns tjänstemän inom både socialtjänst, polis och domstolar som är ökända för att gå förövares ärenden..”

”Det finns även en naivitet som innebär att tjänstemän låter sig manipuleras av vältaliga förövare och blir överempatiska samt hjälpsamma i sin strävan att ”ge” förövaren tillgång till sina offer.”

”Eftersom mamman vägrar lämna ut barnet till en förövare (barnet hade berättat om övergrepp) så beslutar domstolen med socialtjänstens goda minne att barnet ska bo hos förövaren.. Så fruktansvärt tragiskt när f a k t a senare visar sig att den så kallat uppslitande vårdnadstvisten inte handlade om något annat än en förövare som ville ha kontroll över sitt offer.

”Idag finns ingen automatik i att den föräldern som dödat den andra också förlorar vårdnaden. Socialnämnden måste väcka talan, något som inte alltid görs enligt Gudrun Nordberg, jurist och informationschef på Brottsoffermyndigheten. Hon berättar att det finns det flera fall i landet där en förälder fortsätter att vara ensam vårdnadshavare efter att ha fällts för att ha dödat den andra föräldern.

https://noboytoy.wordpress.com/2012/07/05/mordare-ansvarar-for-barnen/

– Varje år kommer den här frågan upp. Det är ett antal fäder som fortsätter att vara vårdnadshavare fastän de dödat mamman. ”

Pedofilpappa fick umgängesrätt | NoBoyToy (wordpress.com)

”Den man som nu sitter häktad dömdes redan 1995 för sexuella övergrepp. Efter fängelsestraffet fick han ändå träffa sina barn.
– Även om en person är dömd för ett brott så har han eller hon ändå rätt att umgås med sina barn.

Rättslösa barn | NoBoyToy (wordpress.com)

En mamma ringde polisen när pappan misshandlade sonen. Polisen kom men vägrade häkta pappan och satte sig istället ner med pappan och försökte samtala med honom att ”våld inte löser några problem”.

En liten pojke visar tydliga tecken på att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp av sin pappa. Förskolan anmäler. Pappan har en tidigare dom på sig för sexuellt ofredande. Pappan får ändå vårdnaden om pojken varannan vecka.

Stackars barn i Sverige | NoBoyToy (wordpress.com)

Det hela understöds av kretsar nära regeringen. Pär Ström är regeringens IT-ombudsman och sitter i stiftelsen Den Nya Välfärden, finansierad av Svenskt Näringsliv. Idéerna om PAS har fått stöd av flera moderata politiker, först Fredrik Schultze, som motionerade hela papparättsrörelseagendan i riksdagen men fick avslag ‘för tillfället’, sedan av Anti Avsan, tidigare polis…..

Anti Avsan har i sin tur skrivit artiklar tillsammans med nuvarande arbetsmarknadsminister, tillika moderat och före detta polis. Utomlands finns det starka krafter som verkar för att Parental Alienation Disorder skall användas mot mammor och barn, men i USA har redan den användningen som tillåts (många amerikanska delstater och domstolar tillåter inte att man använder Richard Gardners idéer om PAS i sin argumentation i vårdnadstvister) lett till att 11 % av barn som tvingats till umgänge mot sin vilja med en pappa som varit våldsam, eller som barnen är rädda för, försökt ta livet av sig. I ett fall ledde det till att en pojke, Nathan, tog livet av sig. Det har också fått till följd att minst sju barn mördats av fäder som mammorna larmade var våldsamma och farliga men som domstolen inte lyssnade på vilket ledde till att barnen mördades av sina fäder.

Papparörelser och Mansnätverk | NoBoyToy (wordpress.com)

Pappaföreningar vill inte att pappor ska behöva betala underhåll för sina barn om de inte får något umgänge.

Sen finns det en förening (Pappamanualen /NBT) och jag vet inte om det är en parodi eller vad det ska föreställa. En av de som står bakom är pappa-ombudsmannen. (Arne Wirén /NBT)

Sen har vi en förening där en att grundarna är han som anser att moderaten Littorin är en hjälte. (Pappa-Barn, Michael Alonzo /NBT). Sexköparen Littorin hade gemensamvårdnad fram till 2009. Då valde han själv att avstå den vårdnaden och ville bara ha barnen varannan helg. Något underhåll ville han inte betala och frun stämde han då på underhållet. Någon dag innan de skall upp i rätten så stämmer han henne på enskild vårdnad om det ena barnet. Han anses nu i alla fall som en förebild, en hjälte för pappor. Denna man som sexchattar och sökte efter kvinnor och par(?), avsade sig gemensam vårdnad, vägrade betala underhåll och vill nu ha enskild vårdnad om 1 av sina 3 barn.

Föreningen ”Pappa-Barn” har bytt namn och kallar sig nu ”Föreningen Vårdnad, boende och umgänge”.

Vårt arbete | VBU | Vårdnadstvist (vbu-se.se)

Har fyllt 10 år | VBU | Vårdnadstvist (vbu-se.se)

Föräldrapåverkan | VBU | Vårdnadstvist – vårdnad, boende, umgänge (vbu-se.se)

Den 22 mars 2017 fyllde VBU (dåvarande PappaBarn) 10 år, det är vi otroligt stolta över!

Redan under 2006 smygstartade VBU sin verksamhet, fyra föräldrar träffades i ett kök och skissade på idéer någonstans i Stockholmsregionen. 2007 hölls den första Pappabarn kongressen som belyste pappors betydelse som förälder. Idag har VBU flyttat ut från köket och finns numera representerade i flera större svenska städer med egna lokalgrupper. 

De tvångsmedel (mot barnen /NBT) som står till buds vid beslut om verkställighet är vite, hämtning och omhändertagande. Det vanligaste tvångsmedlet är vite (böter), vitet bestäms i pengar som den som inte vill lämna över barnet kan dömas att betala. Om tingsrätten beslutar om verkställighet kan den också, även utan yrkande från part, besluta att barnet skall hämtas av polis.

Papparättsrörelsen i samarbete med svenska myndigheter | NoBoyToy (wordpress.com)

Diverse artiklar i massmedia om Papparättsrörelsen genom åren:

Pappaförening kritisk mot anonymitet | SVT Nyheter

Att en mamma kan vara helt anonym i sin kontakt med kvinnojourerna missgynnar papporna. Det anser föreningen Pappaliv….

Ny pappaförening ska hjälpa till vid vårdnadstvister – P4 Skaraborg | Sveriges Radio

En ny förening är på väg att bildas i Skaraborg för att ge stöd åt pappor som ligger i vårdnadstvist. Anders Schröder är en av dem som vill hjälpa män som är inne i långvariga vårdnadstvister i den ideella föreningen Pappa-barn. 

Startar pappaförening i länet (ltz.se)

Så är det inte i dag och det är en av huvudanledningarna till att Kent Blix startat upp en lokal gren av föreningen Pappa-Barn.

Vill uppmärksamma pappans situation i vårdnadstvister | SVT Nyheter

Magnus Jönsson anser att män ofta kommer i skymundan när det handlar om vårdnadstvister.

Före detta föreningen ”MinPappa.nu” har blivit ”Mans- och familjejouren”.

Min Pappa – Pappors kamp för rättvisa

Min Pappa är nu en del av Mans- & Familjejour.

Vill hjälpa pappor i vårdnadstvister | GP

Socialtjänsten i Kungsbacka medger att pappor kan ha felbehandlats i vårdnadstvister. Ett unikt möte har därför ägt rum med syfte att nå ett jämställt bemötande. I veckan var ett tiotal pappor inbjudna av individ- och familjeomsorgen i Kungsbacka till en träff ledd av en extern forskare. Thorbjörn Leu, som själv har erfarenheter av en vårdnadstvist där han känt sig orättvist behandlad av socialtjänsten, var en av deltagarna på mötet. Nu har han tagit strid för andra mäns rättigheter genom att på sin fritid engagera sig i den nybildade Mans- och familjejouren där han påverkar såväl i Kungsbacka som på riksnivå genom att uppvakta politiker i riksdagen. Socialtjänsten i Kungsbacka är en förebild och vi hoppas att fler kommuner följer efter, säger Janne Runsvik, ordförande för Mans- och familjejour 

Läs även kommentarerna under detta inlägg:

Vill masturbera i gokart-hallen | NoBoyToy (wordpress.com)

Per Frennbro från MinPappa.nu som gjorde sin egen lilla ”studie” om de diskriminerade papporna i vårdnadstvister, ahahah? Som fick massiv kritik för den förljugna och vinklade tolkningen han gjorde, från kommunen?

Sen kan en undra varför inte Per Frennbro är öppen med vilka uppgifter som framkommer om honom i hans egna vårdnadstvister.

Papparättshaveristen ville komma åt mitt ip-nummer. Vad skulle han med det till? | NoBoyToy (wordpress.com)

Läs även ”Sanningen om Papparättsrörelsen”:

Sanningen om Papparättsrörelsen | Just another WordPress.com weblog

Mäns våld får kosta samhället hur mycket som helst. Det är som med alkoholen och dess skadeverkningar. Den får också kosta hur mycket som helst. Och det är synd om pappa, tycker domstolarna, när han dricker för mycket, slår på fyllan, slår när han är nykter, bakfull, trött, stressad, lugn, pigg, glad, ja slår, sparkar, hotar, våldtar och mördar lite när som helst.

Polisens ständigt återkommande ”brister”

Ni som har hängt med i min blogg under alla år, är inte omedvetna om att polisen, gång på gång, underlåter att utreda brott som män begår mot kvinnor och barn. Många vanliga människor förbluffas och chockeras över polisens, advokaters och domstolars kriminella beteende. För de mer insatta är denna kriminalitet inget nytt – det är bara ”business as usual” hos svenska, antifeministiska myndigheter. Men nu får polisen välbehövlig svidande kritik. Av sig själva:

Hemlig polisrapport: Massiva brister i hanteringen av sexbrott mot barn | SVT Nyheter

Bristerna i polisregionerna – så ser de ut | SVT Nyheter

”Polisen sorterar rutinmässigt bort uppgifter om sexualbrott mot barn via nätet och agerar inte på högprioriterade misstänkta. Det framgår i en hemlig rapport från Polisens Nationella operativa avdelning (NOA).

I dokumentet framkommer uppgifter om att vissa misstänka barnpornografibrott kontinuerligt lagts ner med den felaktiga motiveringen att de inte är olagliga:

”Flertalet utredningar läggs ner utan att en enda utredningsåtgärd genomförts och där tveksamma anledningar till nedläggning anges”, står det i rapporten.

Det slås även fast att polisen vid upprepade tillfällen inte genomfört till exempel husrannsakan mot misstänka förövare. Detta då man inte gjort bedömningen att det skulle resultera i ett tillräckligt omfattade bevismaterial.

Polisen agerar inte heller förebyggande och letar inte efter högprioriterade personer, enligt rapporten.

Polisen skyller som vanligt ifrån sig och låtsas som om det regnar. Den här gången skyller de bl.a på att de har svårt att behålla personal:

I SVT:s Veckans brott konfronteras Patrick Cordner, chef för Polisens nationella it-brottscenter, som ligger under NOA, med uppgifterna. Trots att rapporten gjorts av just NOA så tonar han ner bilden som framkommer.

– Jag håller inte med fullt ut om att vi har omfattande brister, säger han, men pekar på att det är svårt att behålla specialiserad utredningspersonal inom myndigheten.

Många fler exempel på hur polisen inte gör sitt jobb, när det gäller mäns brott mot kvinnor och barn, hittar ni under kategorin ”Hur gör polismän”, här i bloggen.

Mer intressant information om svenskt rättsväsende hittar ni även HÄR.

Polisen prioriterar 90 st mord, istället för tiotusentals sexualbrott mot kvinnor och barn

Statistik från Brå och SCB

”Sedan mitten av 1990-talet, och i synnerhet efter 2014, har det skett en mycket tydlig ökning i antalet sexualbrott mot barn som polisen har registrerat som fullbordade våldtäkter. Mörkertalet är stort.”

”Bara en bråkdel av alla sexualbrott anmäls till polisen.”

”I 70% av fallen av våldtäkter mot barn 0-11 år, är våldtäktsmannen en person inom den närmaste familjen.”

”Mellan 1995-2008 ökande polisanmälningarna om våldtäkt mot barn kraftigt.”

”Antalet anmälda våldtäkter mot barn har ökat med 41% mellan 2007-2016.”

”Den totala utdömda strafftiden (straffmassan) för sexualbrott ligger på samma nivå (oförändrad) under hela mätperioden 1975-2016. Utdömda fängelsepåföljder gällande alla brott ligger nu på sin lägsta nivå under hela mätperioden 1975-2016”

”Antal lagföringsbeslut gällande grov kvinnofridskränkning har minskat med 47% sedan 2007.”

”Antal lagföringsbeslut gällande grov fridskränkning har minskat med 28% sedan 2007.”

2016 polisanmäldes 20 300 sexualbrott, varav 6 720 klassades som våldtäkt, varav 3 010 st var våldtäkt mot barn 0-17 år. Av dessa 3 010 st våldtäkter mot barn, fattades endast 115 st lagföringsbeslut, en minskning med 21%. Av det totala antalet polisanmälningar om sexualbrott (20 300 st), fattades ynka 1189 st lagföringsbeslut, en minskning med 5% mot föregående år.

2016 anmäldes 10 600 fall av sexuellt ofredande till polisen. 27% av dessa, totalt 2862 st, var fall av sexuellt ofredande mot barn 0-15 år. 14%, totalt 1484 st, var fall av sexuellt ofredande mot barn 15-17 år.

Fallen med konstaterat dödligt våld (mord/dråp) var 106 st under 2016, en minskning från 2015. Fallen med konstaterat dödligt våld i Sverige, ligger på en jämn och ganska oförändrad nivå sedan 1975, med ett snitt om 92 st mordfall per år.

Polismyndigheten har, enligt egen uppgift, inte riktigt tid att utreda andra mäns tiotusentals och ständigt ökande/skenande sexualbrott (och andra brott) mot kvinnor och barn i landet, eftersom de påstår sig vara fullt upptagna med att utreda…. runt 90 st mord per år. Torgny Söderberg från Stockholmspolisen:

”Med den situationen som är i dag finns det dock ingen möjlighet att hinna med både mord och våldtäkter, menar han.”

– Det är svårt att förklara varför våldtäktsärenden läggs på hög, men de andra brotten är ännu allvarligare. Det är två onda ting som vi måste välja mellan, säger Torgny Söderberg.”

Torgny Söderberg, Stockholmspolisen

….”allt färre anmälda våldtäkter som faktiskt handlagts av polisen leder till åtal. 2014 var den siffran 20 procent för att året därpå falla till 14 procent. Förra året var det 11 procent av anmälningarna som ledde till åtal.

Polismyndigheten har, i alla tider, anställt främst män i sin verksamhet. Det har i alla tider varit manlig personal inom polisen som har försökt, men uppenbarligen totalt misslyckats, att utreda andra mäns sexualbrott mot kvinnor och barn. Detta måste ändras.

Fler kvinnliga poliser måste anställas och kvinnor måste framför allt tillsättas som sexualbrottsutredare. Detta på grund av att kvinnor helt enkelt har unika erfarenheter och kunskap om barn, sexualbrott och heterosexualitet, både ur förövares och offers perspektiv, som män i allmänhet saknar. Mäns och polismäns partiskhet, identifikation med förövarna och bristande förståelse, kunskap, erfarenhet och intresse för den här typen av brott och offren som drabbas av dem, dvs kvinnor och barn, beror nämligen enbart på deras kön. 

Vill ni läsa om hur det går till, på riktigt och med verkliga exempel, hos Polismyndigheten och det svenska rättsväsendet i stort, kan jag rekommendera den här hemsidan och särskilt inläggen om Polisens kvinnosyn:

https://feministfestivalenblog.wordpress.com/

 

 

Pedofila ”äkta män”

Pojkarna som våldtog en 14-årig flicka på en skola i Lund blir nu, efter stark kritik, omplacerade

Två pojkar våldtog i maj förra året en skolkamrat på en skola i Lund. Deras våldtäktsoffer var en 14-årig flicka. Den ene våldtäkts-pojken var över 15 år och kunde därför dömas för våldtäkt mot barn.

Skolledningen beslutade då att omplacera, hör och häpna (!) flickan, våldtäktsoffret, medan de två pojkarna fick gå kvar på skolan. Skolans manlige rektor gick även ut offentligt med sin åsikt att våldtäkts-pojkarna skulle vara lika mycket ”offer”.

”Föräldrar till andra elever på skolan har tidigare reagerat över att pojkarna går kvar.

Först efter stark kritik mot beslutet, har den manlige rektorn, den manlige skoldirektören och övriga i skolledningen ”omvärderat” situationen.

På tisdagseftermiddagen tog skolledningen ett nytt beslut i fallet och meddelade att de två pojkarna ska flyttas från skolan och få undervisning på annan plats.

Rektorn säger nu till Sydsvenskan att det tidigare beslutet att låta pojkarna gå kvar var felaktigt.”

Lunds kommun har nu lagt ut ett meddelande på sin hemsida där man beklagar det som man kallar för ett felaktigt beslut. Man skriver också i meddelandet att pojkarna kommer att få enskild undervisning på en annan plats i Lund terminen ut i väntan på en långsiktig lösning.

I meddelandet skriver skoldirektören för barn- och skolförvaltningen i Lunds stad, Mats Jönsson, att man nu har omvärderat situationen. Från början var inriktad på att hjälpa pojkarna att inte begå brott igen, men nu skriver förvaltningen också att man borde ha agerat mer kraftfullt.

– Vi ville göra rätt, och eftersom det handlar om barn, är det alltid en svår avvägning, men i detta fall har vi gjort en felbedömning, säger Mats Jönsson på Lunds kommuns hemsida.

Skoldirektören tar avstånd från rektorns kommentar om att alla inblandade parter i händelsen skulle vara offer.”

Den manlige rektorn har nu slutat på skolan.

”På torsdagseftermiddagen meddelade så Lunds kommun att skolans rektor slutar.

– Å Lunds kommuns vägnar ber vi om ursäkt till flickan och hennes familj. Det som har hänt är oacceptabelt. Lunds kommun har agerat fel. Vi delar rektorns bedömning när han väljer att lämna sin tjänst, säger Anders Almgren (S), kommunstyrelsens ordförande.”

Tips till den manlige rektorn, den manlige skoldirektören Mats samt kommunstyrelsens ordförande Anders:

Nästa gång något liknande inträffar, måste ni och alla andra män inom skolväsendet konsultera kvinnor, helst feminister, innan ni fattar beslut i den här typen av frågor. Ni saknar uppenbarligen den kompetens som krävs, förutom det faktum att ni har svårigheter att kunna förhålla er opartiska och rättvisa mot barn, beroende på vilket kön de har.

Era personliga, manliga begränsningar, oerfarenhet av och okunskap kring sexualbrott, offers utsatthet, jämställdhet, jämlikhet, barnkunskap samt den här typen av ensidigt, manligt perspektiv delar ni med väldigt många andra yrkesverksamma män (inte minst inom rättsväsendet). Av den anledningen är det av yttersta vikt att män, som märkligt nog ofta sitter på den här typen av befattningar där de riskerar att diskriminera människor pga personliga åsikter/vanföreställningar, partiskhet, ensidigt manligt perspektiv och okunskap, vidareutbildas. Det riskerar förstås att bli alldeles för dyrt för skattebetalarna så ett bättre alternativ är att i första hand tillsätta kompetenta kvinnor, gärna feministiska sådana, på den här typen av tjänster.

51 män gripna i pedofil-sekt i Norge

För ett antal år sedan skrev jag om en undersökning som gjorts i Norge (Nova) som visade att, av 700 st intervjuade norska män, kunde 1/3 av dem tänka sig att våldta barn, om risken för upptäckt var eliminerad.

Forskaren och professorn Eva Lundgren är en person som länge har forskat kring mäns våld och sexuella våld mot kvinnor och barn samt om pedofilsekter i samhället som begår rituella, sexuella övergrepp/våldtäkter mot barn. Eva Lundgren är känd för avhandlingar/skrifter som t.ex ”Slagen dam” (2001) och ”La de små barn komme til meg” (1994). Den senare handlar om barn som har erfarenhet av rituella, sexuella övergrepp i pedofila sekter.

Utan att gå in på detta närmare, kan jag bara säga att detta arbete utförde inte Eva Lundgren ostraffat.

Svenska, antifeministiska män rasade mot henne och kallade denna internationellt erkända professor och hennes gedigna och banbrytande forskning för ”oseriös”. Hon framställdes som en feministisk, galen häxa som hatar män. Svenska män och massmedia, skrev artiklar om henne som inte var annat än rent förtal. De försökte, och lyckades till viss del, förstöra hela hennes karriär genom att svartmåla henne och hennes forskning på alla möjliga och omöjliga sätt.

Det är ett mycket märkligt manligt fenomen det där? Så fort kvinnor och barn berättar om allt illa som män utsätter dem för i världen eller överhuvudtaget bara riktar minsta lilla kritik mot män, vänder män på detta och gör sig själva till offer istället. De stackars männen känner sig ”hatade” när sanningen om hur illa de beter sig mot kvinnor och barn i världen uppdagas.

Jag kom förstås att tänka på Eva Lundgren och hennes forskning när jag läste om de 51 männen som har engagerat sig i en pedofil-sekt i Norge. En pedofil sekt som har visat sig ha förgreningar högt upp i det norska samhället och som även har förgreningar utomlands. En pedofil-sekt bestående av män och pappor som är politiker, poliser, advokater etc, varav vissa bl.a har våldtagit och prostituerat sina egna barn.

”Norsk polis har gripit 51 personer som misstänks för sexuella övergrepp mot barn. – Fallen omfattar barn i alla åldrar, även spädbarn, säger Hilde Reikrås som leder polisens operation.

Polisen uppger att det bland männen finns misstanke om konsumtion av sexuella övergrepp mot djur, videoinspelningar och direktstreaming av sexuella övergrepp. En man i 20-års åldern misstänks för övergrepp mot 18 barn, och en annan misstänks ha chattat om övergrepp mot sina egna barn.

– En av de anklagade hade en gravid sambo. I en chatt med andra planerade och beskrev man de sexuella övergrepp man skulle begå mot spädbarnet när det var fött. Samtidigt delade man övergreppsmaterial av småbarn och onanerade, säger polisen vid en presskonferens i Bergen.”

Låt oss bara hoppas på att den norska motsvarigheten till svensk Socialtjänst inte fungerar som i Sverige så att den gravida sambon och hennes ofödda barn (samt de andra inblandade barnen), tvingas till att ”umgås” med den pedofile fadern i framtiden. I Sverige hade berörda myndigheter tvingat barnet och mamman att åka till fängelset för att ”umgås” med pedofil-pappan. I Sverige hade berörda myndigheter tvingat barnet till umgänge med sin pedofile pappa efter att han släppts ut ur fängelset, då svenska myndigheter i allmänhet och Socialtjänsten i synnerhet, är av åsikten att en ”dålig” pappa, dvs hur ”dålig” han än är, skulle vara livsviktig i ett barns liv. Exempel på ”dåliga” pappor i de här fallen, är pappor som t.ex har brukat/brukar våld och/eller sexuellt våld mot barnen och/eller deras mammor och/eller deras syskon. Det handlar om pappor som har blivit ertappade med barnpornografi i sina datorer, pappor som är kriminella och sitter i fängelse, pappor som är grava drogmissbrukare osv.

Om mamman till barnet hade vägrat att låta barnet umgås med pedofil-pappan, hade berörda myndigheter försökt att tvinga henne, genom att t.ex utdöma höga vite ( böter) för varje gång umgänge med pedofil-pappan uteblev. Om mamman hade fortsatt att vägra lämna sitt barn ensam med honom, hade svenska myndigheter flyttat över vårdnaden och boendet från mamman till pedofil-pappan och angett som ”argument” att mamman har ”samarbetssvårigheter” med pedofil-pappan. Om mamman fortfarande hade vägrat att lämna ifrån sig sitt barn till honom, hade polisen skickats ut för att hämta barnet med tvång från mamman och överföra det till pedofil-pappan för gott.

Tror ni att jag skojar? Nej, tyvärr inte. Så här gör svenska myndigheter (Socialtjänsten, domstolarna, polisen) mot barn i Sverige, år 2016.

Det är tur att svenska kvinnor nu har fått möjlighet att inseminera sig, istället för att skaffa barn tillsammans med män. Den farligaste platsen på jorden för kvinnor och deras barn har alltid varit, är och kommer förmodligen alltid att vara i hem som de delar med män.

 

Den sexuella myndighetsåldern måste höjas till 18 år

Förr kallade man den sexuella myndighetsåldern för ”lovlighetsgräns” och den talar om, enkelt uttryckt, när ett barn anses kunna ge samtycke till samlag eller andra sexuella handlingar. Det är, med andra ord, mest en lagparagraf som reglerar när män kan få börja kn*lla barn.

Från Wiki:

”Gränsen för att ge samtycke till samlag eller jämförbar sexuell handling är i Sverige 15 år. Denna åldersgräns infördes för flickor år 1864 och för pojkar år 1937. Om personen står under den andra partens fostran eller ett liknande förhållande råder, gäller den högre gränsen 18 år. Brott mot denna lagstiftning rubriceras som våldtäkt mot barn, eller i mindre allvarliga fall, sexuellt utnyttjande av barn.

Sexuella handlingar som inte är jämförbara med samlag är också förbjudna med personer under 15 år, men rubriceras då som sexuellt ofredande. Det är även förbjudet att betala en person under 18 år för någon form av sexuell handling (alltså inte endast samlag). Samlag med eget barn (inklusive adoptivbarn) eller dess avkomling är alltid straffbart, oavsett barnets ålder.

Åldersgränsen, för när man anses sexuellt myndig, varierar mellan 9 år (Jemen, äktenskap krävs) (!!!!) och 20 år (Tunisien). Medianen tycks ligga mellan 14 och 16 år.

Det kan finnas olika gränser i samma land för pojkar och flickor, eller för hetero- och homosexuella handlingar.”

Jag är av åsikten, att den sexuella myndighetsåldern i Sverige måste höjas till den ”vanliga” myndighetsåldern, dvs 18 år, och särskilt i dagens samhällsklimat, med ett internet som svämmar över av pornografi, inte minst pedofil-porr (barnpornografi), där våldtäkts-bilder och våldtäkts-filmer på allt yngre barn efterfrågas och sprids, dvs till och med bilder och filmer som visar grova våldtäkter på späd- och blöjbarn.

Bakom varje bild/film finns ett eller flera verkliga offer, tänk på det. Vem har tillgång till alla de här barnen i världen?

Ett internet, där mycket unga flickor men även unga pojkar jagas som djur av alla dessa sexuella rovdjur, som finner nöje i att tillfredsställa sig själva sexuellt med barn. Ju yngre barn, desto ”bättre”.

I Sverige blir människor myndiga, dvs anses vara vuxna, först vid 18 års ålder. Innan 18 års ålder, betraktas alla medborgare som barn och man får inte köra bil, inte gifta sig, inte ingå avtal, inte köpa alkohol eller tobak, inte rösta, inte handla på internet etc, etc. Detta beror enkelt uttryckt på, att barn under 18 år inte är fullt färdigutvecklade som människor, vare sig i kropp eller sinne. De anses inte kunna ta hand om sig själva eller kunna fatta noga genomtänkta beslut och behöver därför vuxna människor som ansvarar för dem.

Men att ha sex med andra människor, anses barn vara redo för, redan vid 15 års ålder i Sverige. 

I USA varierar den sexuella myndighetsåldern mellan 16-18 år, beroende på delstat. I Norge 16 år och i Finland 16 år (men i vissa fall 18 år). Sex med andra människor kan skada barn mycket svårt, psykiskt och fysiskt och för resten av livet, om de råkar ut för ”fel” person. Det finns tyvärr väldigt många vuxna personer i världen som det är ”fel” på. Både den heterosexuella och den homosexuella porren, har dessutom blivit allt grövre och inslag av våld och förnedring är vardagsmat. Vi vet att män och pojkar som tittar på porr, vill utföra i verkligheten, det de har sett i porrfilmer.

En homosexuell 25-årig man, som involverar sig sexuellt med en 15-årig pojke, har förstås övertag över pojken på alla områden, inklusive det sexuella området. Det finns en väldigt stor risk för att en 25-årig man, inte har förmåga att visa den hänsyn och försiktighet som krävs i ett sexuellt umgänge, med en sådan ung pojke. Detsamma gäller, om en 25-årig heterosexuell man involverar sig sexuellt med en 15-årig flicka och, förutom den sneda maktfördelningen mellan ett barn och en vuxen, finns det i det heterosexuella fallet, även risk för graviditet och/eller abort. Könssjukdomarna ökar dessutom kraftigt i Sverige.

Förutom den enorma efterfrågan på barn som sexuella objekt, i vårt ”moderna” samhälle, råder en antifeministisk syn inom svenskt rättsväsende som tycks härstamma från medeltiden. Väldigt många män inom rättsväsendet, verkar nämligen inte riktigt heller förstå, att BARN ÄR BARN och inga sexuella objekt för män.

Väldigt många män inom rättsväsendet, t.ex manliga domare, poliser, åklagare, jurister och advokater, saknar den kompetens som krävs för att kunna döma i, och överhuvudtaget kunna handlägga sexualbrottsmål, åtminstone i de fall där mannen är förövaren och kvinnan/barnet, är offret. De här männen, har inte förmåga att kunna sätta sig in i, hur det är för ett offer att drabbas av våldtäkt och sexuella övergrepp. De saknar grundläggande sexualkunskap, barnkunskap, kunskap om jämställdhet, de förstår inte att barn är barn och framför allt, saknar de förmåga att kunna förhålla sig opartiska, förmodligen pga att de själva är män.

Som jag brukar säga – att låta män handlägga sexualbrottsmål, där offret är en kvinna/barn och förövaren är en man, är samma sak som att låta nazister handlägga ärenden gällande hatbrott, som en annan nazist har begått mot judar. Hur skulle det gå för judarna att få upprättelse bland nazisterna…?

I bloggen ”feministfestivalen” kan ni läsa om svenskt rättsväsendes könskrig mot barn och kvinnor som drabbas av mäns våldtäkter och sexuella övergrepp. Ordet ”könskrig” är tyvärr ingen överdrift – det är en underdrift. Mjölbyfallet handlar om en 14-årig flicka, som utsattes för våldtäkt av en dubbelt så gammal gubbe, ”Peter” 31 år. Läs mer om fallet i bloggen. Svenskt rättsväsende och dess inkompetenta hantering av våldtagna barn och unga, är ännu en orsak till att den sexuella myndighetsåldern måste höjas i Sverige.

”Björn H skrev redan 2006 en debattartikel, tillsammans med andra antifeministiska misogyna försvarsadvokater att det är alldeles för lätt för våldtäktsmän att bli oskyldigt dömda. Länk här .  Av någon anledning har namnen på de som skrev denna artikel tagits bort av Aftonbladet. Förmodligen känner dessa advokater att det inte är opportunt att stå för innehållet idag (och Aftonbladet skyddar dem). Men vi vet vilka som skrev under och Björn H var en utav dem. Det har aldrig någonsin varit lätt att bli ”oskyldigt dömd” för våldtäkt. Snarare är det ett brott där det i det närmaste råder straffrihet.”

”Med andra ord är en utav de viktiga aktörerna i denna resning Riksåklagaren, Anders Perklev. Han har valt att redan efter Peters resningsansökan öppna fallet. Varför avvaktade han inte HD:s beslut? Vad får Riksåklagaren att agera så här märkligt?”

”I Mjölbyfallet, där också rykten som misstänkliggjorde en 14-åring spreds, valde Sveriges högste åklagare, Riksåklagaren, att öppna undersökningen efter att ha tagit del av resningsansökan. Trots att han anför på sin hemsida att medborgarna ska kunna trygghet öppnar han ett våldtäktsärende efter endast rykten, hörsägen och smutskastning av en 14-årig flickas sexualmoral.”

”Riksåklagaren är t o m så drivande att han inte ens avvaktar HD:s beslut. Eller är alltihop ett spel för gallerierna?”

”Var HD:s beslut egentligen fattat långt tidigare men de ville att utredningen skulle få pågå ett tag?

Är det fristående myndigheter vi har eller har de ett samarbete bakom kulisserna?”

”Riksåklagaren är alla åklagares främsta företrädare. Nu har han visat att han tror på rykten som går om ett våldtäktsoffer, att han tror på hörsägen…”

Riksåklagare Anders Perklev är förstås både inkompetent och korrupt. Den manliga lekstugan som kallas ”rättsväsendet”, kryllar av sådana män. Vem granskar dem?

Riksåklagare Anders Perklev